Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Fjerde budet - 19. Konung och öfverhet - 92. Kejsar Josef och landshöfdingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TIO GUDS BUD.
sannt," inföll en skrifvare, som befann sig i närheten;
"och icke nog dermed; det fattiga folket, hvilket är i
stort behof af undsättning, blir genom detta
dröjsmål äfven lidande." Landshöfdingen hade emellertid
stort sällskap, hvarföre det föll honom olägligt att taga
emot spannmålen, ocli som ban icke visste hvad nöd
ville säga, tänkte han: "Låt bönderna vänta! de måste
ju lyda och gifva sig till tåls, till dess det behagar
mig att komma."
Kejsaren ingick i landshöfdingeresidenset och lät
genom nyssnämnde skrifvare anmäla sig såsom en
främling, som önskade tala med landshöfdingen. "Hvem
är ni?" frågade denne, då Josef inträdde. "Jag är
löjtnant i kejsarens tjenst," blef svaret. "Hvarmed kan
jag vara herr löjtnanten till tjenst?" — "Dermed att ni
tar emot de stackars obönderna, hvilka så länge väntat
nere på gatan." — "Ah, de kunna gerna vänta ännu
längre." — "De bo långt härifrån och hafva redan så och
så länge blifvit uppehållna." — "Hvad angår det er, huru
och när bönderna komma hem ?" — "Man bör vara billig
och icke onödigtvis plåga menniskor." — "Er
menniskokärlek och sedelära, herr löjtnant, äro här icke på sin
plats. Jag vet ganska väl hvad som tillkommer mig.
-Ni torde icke känna att jag är landshöfding på
stället." — "Då tager jag mig friheten säga herr
landshöfdingen, det ni icke har något med spannmålen att
göra. Hör min vän," fortfor kejsaren, i det han vände
sig till skrifvaren, "vill ni gifva bönderna besked och
taga emot säden; ni är nu landshöfding. Och ni,"
sade han till den forne höfdingen, "ser i mig er
herre och kejsare, hvilken härmed afsätter er från
embetet." Med dessa ord lemnade han rummet. —
Hvilket åskslag för den försumlige och obarmhertige
embetsmännen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
