Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Fjerde budet - 19. Konung och öfverhet - 93. Rådighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOJUrøG OCH ÖFVERHET.
113
93. Rådighet.
Zach. 7, 9. Så säger Herren Zebaoth: Dömer rätt: och
hvar och en bevise godhet och barmhertighet uppå
sin broder.
År 1790 företogo sig innevånarna i sju böhmiska
byar att, beväpnade med liar och högafflar, intränga
och plundra i den sachsiska kretsen Grünhain.
Sach-sarna, som icke anade någon fiendtlighet, trodde knappt
sina ögon, då de sågo dessa objudna gäster ströfva
omkring och förstöra deras egendom. Som fienden var
dem vida öfverlägsen, vågade de icke göra motstånd,
utan anmälde hos amtmannen, Herman, hela förloppet.
Denne kastade sig hastigt på hästen, red midt in i
den upproriska skaran, aftog hatten och bad att man
några ögonblick ville lyssna till hans ord. Förvånade
öfver sä mycket mod och rådighet, tystnade
orostiftarna på stunden. "Grannar och bröder!" började med
frimodig stämma den oförskräckte mannen. "Det tycks,
som hade de slägt- och vänskapsband, hvilka genom
inbördes giftermål blifvit knutna, på en gång brustit.
I kommen öfver våra gränser, icke såsom söner och
vänner, icke såsom fäder och.bröder, utan såsom
förnärmade fiender. I stören landets ro; fråntagen oss
med våld, hvad vi gerna frivilligt skulle afstått år er,
och nödgen oss att förändra den goda tanke, vi om
eder hittills hyst. Befinnen I er i något svårt betryck
och behöfven vår hjelp, så vilja vi med råd och dåd,
med lif och blod bistå er. Om också undersåter till
två särskilda furstar, äro vi dock barn till samme Fader,
och i följd deraf förpligtade att, så vidt möjligt är,
hjelpa hvarandra. Här hafven I min hästs_ tyglar!
.Jag står midt ibland eder alldeles obeväpnad; mitt
goda samvete och den kärlek jag för eder hyser, utgöra
mina enda försvarsvapen. Omtalen er nöd ocli edra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
