Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Femte budet - 22. Kärlek till nästan - 111. Det olika bytet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄHLEK TILL NÄSTAN.
141
olydnad och orättrådighet, och när jag en dag i deras
sällskap gick ut att jaga, råkade vi in på förbjuden
mark. Egarens skogvaktare påträffade oss, och det kom
till slagsmål, hvarvid vi så illa misshandlade dem, att
en var nära döden. Jag blef gripen och dömd till sex
års galerarbete; af dessa äro fyra förflutna; men min
gode fader har dött af sorg, och för icke längesedan
erhöll jag d’en bedröfliga underrättelsen att min hustru
och mina barn äro nära att genom bekymmer och elände
omkomma." — Smärtan öfverväldigade mer och mer
den talande, och han utropade flera gånger: "Ack, min
älskade hustru! mina stackars små barn."
Då Vincent öfvertygat sig, att han öfver sin forna
lefnad kände sann ånger, fattade han på stället det
ädlaste beslut. "Säg mig," sade han, "om någon ville
påtaga sig edra kedjor och utföra ert arbete, skulle
ni då med glädje emottaga friheten och i framtiden
föra ett godt och hederligt lefverne?" — "Ack ja! det
skulle jag visst, gode herre! men hvar finnes den, som
frivilligt underkastar sig en sådan vanära och ett sådant
elände?" — Utan att vidare afhöra honom, gick den
fromme mannen till föreståndaren för fångarna, erbjöd
sig att intaga den unge förbrytarens ställe, och
besvarade alla invändningar med dessa ädelmodiga ord:
"Jag-vet af egen erfarenhet hvad arbete, vanära och elände
vilja säga; karlen har hustru och barn; jag deremot
är alldeles ensam och utan embete. Jag kan och vill
i min Frälsares namn intaga hans plats på
roddarbänken."
I våra dagar skulle missdådaren genom ett sådant
tillbud sannolikt erhållit friheten; men i dessa mera
råa och barbariska tider — (det var år 1700) — måste
Vincent de Paul arbeta såsom galerslaf i fulla två år,
en tid, hvilken af den fromme mannen begagnades till
arbete i Herrans vingård; han förmanade fångarna att
sörja för sina själar och föregick dem under alla
svårigheter med efterdöme af lydnad, kärlek, välvilja och
tålamod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
