Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Femte budet - 25. Gifmildhet mot fattiga - 125. Presten Flattich under den dyra tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
TIO GVDS BUD.
är vår hjelp och sköld. (Ps. 33: 18—20.) Om vi
förtrösta på Herran, skall det bekräfta sig, att Han
i hird tid vill uppehålla oss." Den goda dottren
gjorde som fadren sagt, men kunde icke underlåta,
att vid hvart stycke hon skar, med visst bekymmer
fråga: "Huru skall pappa under den allmänna bristen
kunna skaffa mera säd?" Imellertid var fadren på
sitt rum lugnt sysselsatt med embetsgöromål. Helt
oförmodadt inträdde en förmögen grannhustru och
sade: "Herr pastor! det är väl snart slut med ert
spannmålsförråd? Jag har ofta med undran sett, huru
ni är öfverlupen af hjelpbehöfvande, och att ingen går
ifrån er, utan ett stycke bröd. Derföre har jag sagt
till min man: Vi måste låta pastorn få några skäppor
råg, ty han lär väl snart sjelf råka i nöd. När
behof påkommer, så skicka bud till oss, ooh ni skall
få så mycket ni vill. Till hösten kan ni ju
återbetala oss."
Presten tackade hjertligt och sade sedan till sin
dotter: "Derföre står skrifvet: Han har skapat både
stora och små, och sörjer lika mycket för dem alla.
För de små, hvilka i morse bådo om bröd, har Han
genom oss dragit försorg. I fall du sagt till barnen:
Jag kan verkligen icke gifva er något, ty vi ega sjelfva
ingenting, hade de icke trott dig på dina ord; och
skulle en prest också icke förmå att hjelpa fattiga och
uthungrade barn? Sammalunda kan jag icke tro, att
vår Gud, som är en rik och mäktig herre, icke skulle
skaffa bröd åt en fattig prest, som sätter sin förtröstan
till Honom, och efter Hans befallning dagligen predikar
om tron på Honom."
Säden blef i rättan tid afhemtad, och Herran lade
till densamma sin välsignelse, så att den räckte ända
till skördetiden, hvilken ej var långt borta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
