Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Sjette budet - 34. Äkta makar - 173. Den brinnande ugnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äkta maka it.
231
om hon envisades, skulle han skära halsen af henne.
Hustrun had nu innerligen till Gud, att Han i
pröf-ningens stund måtte styrka henne, och, ehuru med
bäfvande hjerta, beslöt hon dock att förtrösta på Herran,
förblifva honom trogen och lemna utgången åt Honom.
Då hon således en dag var färdig att gå till Guds hus
mötte hon på trappan sin man, som frågade hvart hon
ämnade sig, hvarpå han erhöll ett sanningsenligt svar.
"Välan!" sade han, "jag vill icke, såsom jag först tänkte,
skära halsen af dig, men skall deremot elda bakugnen
och efter din hemkomst kasta dig ditin," en hotelse
som åtföljdes af de förskräckligaste eder och
förbannelser. Den arma qvinnan begaf sig med bäfvande
hjerta åstad och anropade under gåendet Herran om
styrka att uthärda hvad som henne förestod. Hvarje
ord i Fletschers predikan om de tre männen i den
brinnande ugnen, hvilka genom Guds underfulla
beskärm blefvo räddade, passade på hennes ställning
samt gjordes af den Helige Ande rätt kraftigt och
lefvande för hennes hjerta. Efter gudstjensten sade
hon till sig sjelf: "om jag hade tusen lif ville jag
gerna offra dem alla åt Herran!" Full af frimodighet
och kärlek till sin Gud och Frälsare, återvände hon
med det beslut att underkasta sig sitt öde. Hon var
viss, att Han, i fall hon blef bränd, skulle upptaga
henne i sin himmel, eller ock rädda henne, liksom
Han fordom förbarmade sig öfver de tre männen i den
brinnande ugnen. Vid hemkomsten förvånades hon att
finna det hennes mans vrede lagt sig; han sade icke
ett ord, hvarken om att skära halsen af henne eller
att kasta henne i bakugnen. Mot sin vana gick han
följande söndag icke allenast i kyrkan, utan till
Herrans Nattvard. "Det goda intrycket blef ty värr af
föga varaktighet," berättar Fletscher, "men för mig
var dock klart, att Herran af barmhertighet mot den
arma qvinnan kommit mig att glömma den predikan
jag ämnade hålla."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
