Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Sjette budet - 38. Dryckenskap - 182. Drinkaren - 183. Den försupne handtverkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’252
IiO GUDS BUD.
vanmakt, gick han till den trogne själasörjaren och
bekände under tårar, huru det gått med hans
bättringsförsök. Pastorn visade honom till Christus, syndares
vän, och följande denna fingervisning, blef mannen
verkligen omvänd från sitt syndaväsende och anammade
tron till salighet.
183. Den försupne handtverkaren.
Eph. 4, 22. Bortläggen den gamla menniskan, som för-
derfvar sig efter bedrägeriets lustar.
En på starka drycker begifven handtverkare
förstörde nästan hela sin förtjenst och var länge
otillgänglig för alla varningar. En dag sade hans vänliga,
lilla flicka: "Pappa, vill du icke vara snäll och köpa
mig ett par skor, med hvilka jag kan gå i skolan?"
Han framtog nu ur fickan några slantar och sade,
att det var allt han egde. "När jag en gång får så
mycket penningar, som fordras," tillade han, "skall
jag köpa dig ett par skor." Kort derefter ropade han
på sin gesäll och befallde honom köpa litet bränvin
och en kardus. Hans hustru betraktade honom med
en bedröfvad uppsyn och flickan sade, mildt
förebrående : "Dessa penningar skulle du gömt till ett par skor
åt mig. Jag skall gå efter ett glas vatten. Mamma
säger, att det är den dryck, Gud ämnat oss." — "Din
mor," inföll han, "lär dig bara dumheter," hvarpå han
i en hviskande ton sade till hustrun: "Jag märker väl
hvarpå allt går ut; mina barn skola lära att i mitt
eget hus se mig öfver axeln." — "Nej, käre man,"
svarade hustrun helt vänligt; "jag förmanar dem alltid
att såsom sin fader vörda och älska dig; men jag vet,
att om du vore litet mera eftertänksam, skulle du af
kärlek till dem och mig bortlägga bruket af bränvin;
ty i ditt hjerta är du lika bedröfvad som jag öfver
den sorgliga belägenhet, i hvilken vi befinna oss, och
ville säkert se oss i bättre omständigheter." Yid
dessa ord kastade mannen, liksom för första gången,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
