Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Första Artikeln - 49. Guds försyn - 232. Kanariefogeln - 233. Den ovanliga klockringningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
BES APOSTOLISKA BEKÄNNELSEN.
luft öppnade fönstret, kom en liten fogel inflygande.
slog sig ned vid den dödes hufvud och blickade gladt
omkring i rummet. Efter en stund uppstämde han
med ljudelig stämma de skönaste toner, hvilka på den
stackars enkan utöfvade en underlig verkan; hennes
tårar afstannade, och hon tyckte sig se ett sändebud
från Herren i den lille sångaren, som helt oförskräckt
satte sig på hennes axel, så att hon utan svårighet
fångade honom. I det samma inträdde en af
grannhustrurna, för hvilken enkan omtalade huru det
tillgått med fogeln. "Ack, det torde vara samma fogel,"
sade grannqvinnan, "om hvilken det i tidningarna står,
att han flugit bort från sin egare. Gif akt, kära vän:
när nöden är som störst, torde hjelpen vara närmast.
Låt mig gå ut i staden med fogeln." Utan att riktigt
förstå livad som var i fråga, utlemnade enkan fogeln.
Om en stund återkom hon med den underrättelsen,
att det verkligen var deri efterlysta fogeln, för hvilken
hon medförde en hederlig hittelrn; dertill hade dess
egare, då han hörde talas om enkans nöd, af
menniskokärlek lofvat, att för det första bidraga till
begraf-ningsomkostnaderna, och sedan förskaffa henne något
arbete, hvarmed hon kunde förtjena ett tarfligt
uppehälle.
233. Den ovanliga klockringningen.
Ps. 121, 4. Si. den Israel bevarar, Han är icke sömnig
eller sofver.
Är 1838 i Mars månad hände sig i en by i
Wür-tembergska landet, att ett äkta folk midt’ i natten
uppvaknade vid ljudet af klockorna från den
närbelägna staden Grossbotwar. Som det var ovanligt, att
denna tid på dygnet höra klockringning, föllo makarna
på den tanken att elden vore lös, hvarföre de
skyndsamt stego upp, för att om möjligt få reda på stället,
der eldsvådan utbrutit. Framkomna till fönstret, hörde
de bakom sig ett förskräckligt knakande och brakande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
