Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Första Artikeln - 49. Guds försyn - 234. Peter den store och den fattige bonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJDS FÖRSYN.
339
Igenkännande kejsaren, nedföll Feodor för hans
fötter och sade med darrande röst: "Nådigste herre!
hvad förer er till eder tjenares ringa honing?" —
"Stå upp," sade kejsaren mildt. "Du vill väl icke
taga igen dina ord? Känner du icke igen tiggaren,
som tillbringat natten i ditt hus?" Det föreföll
Feodor, som fölle en bindel honom från ögonen och
med bäfvande stämma frågade han: "Var det då
verkligen ni, min höge herre och kejsare?" — "Ja,
jag och ingen annan," svarade Peter. "Som jag
mycket hört omtalas så väl herremannens som böndernas
hårdhet i denna by, ville jag med egna ögon taga
reda på förhållandet. Du var den ende, som uppförde
dig menskligt och välvilligt; din förtjenta lön skall
icke uteblifva. Godsegaren är för alltid förvisad från
mina ögon. Öfverhöljd af ärebetygelser och penningar,
skall du intaga hans plats." Tändande sig till sitt
följe, fortfor han: "Mina herrar! Yi skola
tillsammans stå fadder åt denne hederlige mans barn, och
jag hoppas, att I icke underlåten att gifva rikliga
faddergåfvor.
Kejsarens uppmaning blef, såsom man lätt kan
föreställa sig, genast efterkommen, och vår Feodor kunde
knappt fatta sin lycka. Strax efter döpelseakten lät
kejsaren afhemta sina gudbarn, hvilka på hans bekostnad fick
åtnjuta en god uppfostran. Sonen upphöjdes med tiden i
grefligt stånd och blef stamfader för en intill denna dag
blomstrande slägt, och dottern ingick äktenskap med en
furste. Feodor, som nu mera var en rik och ansedd
godsegare, fick alltid behålla sin höge beskyddares nåd
och ynnest. Han uppnådde en hög ålder och kände sig
innerligen tacksam både mot Gud och menniskor för
sin ocli sina barns oförmodade lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
