- Project Runeberg -  Christlig läsebok för skolan och hemmet : 400 sannfärdiga berättelser ordnade efter Luthers katekes /
363

(1876) [MARC] Author: Edvard Mau
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Första Artikeln - 50. Guds hjelp i nöden - 242. Den öppna grafven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gttds hjelp x nöden.

363

görandet af hans onda uppsåt bestämda stället, eller,
i följd af fruns motstånd, ej vågade köra längre; nog
af: på en gång höll han stilla, hoppade ned af
kuskbocken och närmade sig tijl den ena sidan af
droskan, då det arma fruntimret till all lycka hade
tillräcklig rådighet, att från den andra hoppa ut ur
åkdonet, hvarefter hon sprang så fort krafterna
med-gåfvo, och märkte snart att hennes steg förde till en
kyrkogård. Kusken, för hvilken det nu icke allenast
gällde att tillegna sig hennes dyrbarheter, utan äfven
att rädda sitt lif, hvilket af den orsak, att hon
bemäktigat sig hans nummer, stod på spel, skyndade med
stor ifver efter henne. Som det var så mörkt, att
man ej kunde se handen för sig, märkte den förföljda,
som fått något försprång, ingenting förr än hon kände
marken gifva vika under hennes fötter, och helt
oförmodadt befann sig i en nyöppnad graf, i hvilken en död
följande morgon skulle nedläggas. I stället för att
förfäras öfver sin belägenhet, insåg den behjertade
qvinnan, att denna graf kunde blifva henne en tillflyktsort,
hvarföre hon föresatte sig att vara fullkomligt stilla.
Kusken, som sett henne försvinna, sökte henne
öfverallt, hvarvid han mer än en gång gick förbi grafven;
men som han ej så lätt kunde öfvergifva hoppet att
finna den, som hade hans lif i sina händer, vankade
han en stor del af natten omkring på kyrkogården,
försökande, än med de förskräckligaste hotelser skrämma
henne, än att med de innerligaste böner beveka hennes
hjerta. I stället att tillfoga henne något ondt, lofvade
han att genast föra henne till hennes hem, om hon
endast återlemnade numret, som hon fråntagit honom.
Stum och orörlig, som det lik, hvars plats hon nu
intog, lät hon hvarken skrämma sig af hans hotelser
eller beveka sig af hans löften, utan qvarstannade
ända till solens uppgång på sitt hemska gömställe,
hvaremot kusken, så fort det dagades, fann sig
föranlåten att lemna kyrkogården och gripa till flykten.
Snart var numret inlemnadt samt saken anmäld i
polisen, och brottslingen, hvilken, efter att i tre dagar
hafva hållit sig undangömd i de stora skogarna om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maulaseb/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free