Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Andra Artikeln - 57. Christi rättfärdighet - 268. Barnet vid konungens bord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 BEN A POSTOLISKA BEKÄNNELSEN.
och gudfruktige trädgårdsmästaren vid slottet. Sedan
hon gifvit sig i samtal med barnet, fann hon så mycket
behag i dess öppna och barnsliga ansigte och hjertliga
ord, att hon begärde, att det måtte föras till henne
på slottet. De kungliga hade just satt sig till bords,
då den lilla inträdde, och drottningen lät henne intaga
en stol vid sin sida, så att hon kunde öfverse hela
sällskapet. Efter en stund frågade furstinnan hvad
hon tyckte om all den prakt, som omgaf henne. Sedan
den lilla tyst och allvarsam betraktat bordsgästernas
lysande kläder, samt de granna porslins- och
silfver-kärlen, sammanknäppte hon sina små händer, under
det hon högt och tydligt utsade efterföljande vers:
"Christi blods rättfärdighet, Se der min skatt och
herrlighet; Dermed vill jag för Gud bestå, När jag
för domen skall framgå."
Dessa på ett barns läppar vid ett sådant tillfälle
oväntade ord uppfordrade alla närvarande till allvar
och eftertanke. En högtidlig tystnad herrskade i hela
laget, till dess en af de äldre hofdamerna med tårar
i ögonen sade till drottningen: "Huru lyckligt är icke
detta barn! och huru långt äro vi ej ifrån en sådan
fromhet och enfald!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
