Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Tredje Artikeln - 62. Förnyelsen efter Guds beläte - 294. Guldsmeden - 295. Qvinnan och sållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 pen apostoliska bekännelsen.
delsen af det anförda bibelstället ännu djupare och
rikare. Ej heller bör man öfverse (n annan
omständighet, den nämligen, att silfret, si länge de orena
ämnena ej äro frånskilda, befinner sig i en beständig
rörelse, hvilken först gifver vika, sedan afsöndriugen
försiggått.
305. Qvinnan och Millet.
1 Cor. 6, 11. Sådana (grofva syndare) voro några af
eder; men I blefven rentvagna, men I blefven
helgade, men I blefven rättfärdiggjorda genom Herrens
Jesu namn oeh genom vår Guds .Ande.
En gudfruktig prest gick en vacker sommarafton
utmed en täck å, i hvilken en fattig bondhustru var
sysselsatt att tvätta och skölja ull, hvilken, nedlagd i
ett säll, gång på gång neddoppadeu i vattnet, tills
den blef hvit och ren. Då presten inlät sig i samtal
med henne, märkte han till sin förvåning af hennes
svar, att hon tyckte sig stå i någon tacksamhetsskuld
hos honom, hvarföre han frågade, om hon kände
honom. "Ja, visst gör jag det," svara le qvinnan, "och
skall i all evighet icke nog kunna tacka Gud, derför
att jag gjort er bekantskap. För några år sedan
hörde jag er predika och genom ert tal erhöll jag det
bästa, som i denna verlden kan meddelas en syndig
menniska." — "Sådant är mig naturligtvis mycket
kärt att höra; men du måste säga mig, hvad det var
i min predikan, som på dig gjorde ett så djupt
intryck?" — "Ack, herr pastor!" svarade hon; "det kan
jag icke erinra mig; mitt minne är så dåligt." —
"Huru är det möjligt, att du kan hafva så mycken
nytta af en predikan, hvars innehål helt och hållet
undfallit dig?" — "Jo, det skall jag säga," svarade
qvinnan; "mitt stackars hjerta liknar detta såll,
hvilket ej heller förmår behålla någonting; men
under det vattnet rinner derigenom Dlir ullen ändå
ren. På samma sätt kan jag ej behålla sjelfva
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
