Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 70. Förbön - 343. En församling som bad för sin prest - 344. Speners bön för sin son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBÖN.
515
eller helt och hållet upphöra att besöka Guds hus?
Nej, de togo siu tillflykt till den bästa utvägen och
anropade, vid en särskildt dertill förordnad bönestund,
Herren om deras själasörjares omvändelse. Då några
af dem på vägen till denna sammankomst, hade att
gå förbi prestens hus, blef denne dem varse och
frågade dem hvad som stod på. "Vi gå tillsammans för
att bedja om er omvändelse," blef svaret. "Det måtte
väl då vara tid, att jag beder för mig sjelf," tänkte
presten, hvarpå han tillbringade hela dagen inför
Herren i bön, och genom Guds synnerliga nåd, blefve både
lärare och åhörare bönhörda. Den förstnämnde var från
denna dag en ny menniska, hvilken till stor välsignelse
för de senare skötte sitt ansvarsfulla kall.
34.4,, gpeners bön för »in son.
Jak. 5, 16. En rättfärdig mans bön förmår mycket, der
hon allvarlig är.
Den berömde P. J. Spener hade en son, hvilken,
oaktadt den ömmaste och trofastaste faders kärleksrika
förmaningar, öfverlemnade sig åt ett vildt och
syndaktigt lefverne. Då fadren såg, att alla varningar voro
fruktlösa, lade han sin son i Jesu Christi frälsarearmar
och bad, att Han skulle föra honom, såsom det Honom
bäst behagade, genom detta lifvet, men vid dess slut
af nåd förläna honom en salig händanfård. Huru
innerlig, allvarlig och tillika verksam denna bön var, finna
vi af efterföljande berättelse. Till en del i följd af
sitt oordentliga lefverne nedlades sonen på sjuksängen
och när dödens mörker omgaf honom trädde engelen
med ett uppvaknadt samvetes brinnande svärd till hans
bädd och förehöll honom den förskräckliga domen öfver
dem, hvilka Guds Son förtrampa och akta såsom orent
förbundets blod, genom hvilket de blifvit helgade, och
försmäda Nådens Ande (Ebr. 10, 29). Nu ropade han
högt: "Min faders böner omgifva mig såsom berg!"
Med centnerstyngd lågo dessa böner på hans hjerta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
