- Project Runeberg -  Christlig läsebok för skolan och hemmet : 400 sannfärdiga berättelser ordnade efter Luthers katekes /
520

(1876) [MARC] Author: Edvard Mau
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 70. Förbön - 348. Det goda rådet - 349. Luthers bön för Myconius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

520

FADER VÅR.

34g. L»et goda rådet.

Luo, 11, 10. Hvar och en som beder, han far, och den
som söker han finner, och den som klappar, för honom
skall det upplåtas.

En gudfruktig skomakare hade en lärgosse, med
hvilken han till en början var mycken beläten,’men
som inom kort blef så elak, att mästaren började tänka
på att skilja honom från sig. En dag, då han härom
talade med gossens fosterfader, sade han bland annat:
"Jag förehåller honom dagligen både himmel och helvete
samt huru godt det är att tro på Herren Jesus; men
han lyssnar alls icke till mina ord, utan fortfar i sitt
ogudaktiga lefverne." "Har ni," invände fosterfadern,
"lika ofta talat med Christus om honom, som med
honom om Christus?" Härpå svarade den redlige
skomakaren : "Nå väl, jag skilj A’ icke gossen ifrån mig,
förr än jag försökt ert råd." Inom kort fick han makt
med lärgossen, hvilken senare blef en rättskaffens och
troende menniska.

349, Ivuthers bön för JVXyeonins.

Marc. 11, 24. Allt hvad I begären, då I bedjen, tron
att I fån det, så skall det ske eder.

Fredrik Myconius, Luthers vän, blef 1541 så häftigt
ansatt af lungsot, att man tviflade om hans
tillfrisknande. Med lugn motseende sin sista stund, yttrade
han ofta en innerlig längtan, att dessförinnan än en
gång se sin så innerligt älskade vän Luthers ansigte.
Emellertid blef han allt svagare och svagare, och som
han ej fick sofva om nätterna, föreföll tiden honom
mycket lång. En natt lät han gifva sig papper och
skref med darrande hand till sin vän ett hjertligt
farväl. Sedan Luther under djup rörelse läst brefvet,
utropade han: "Det må Gud förbjuda!" skyndade till sin
byrå och skref till svar: "Du flitige arbetare i Her-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maulaseb/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free