Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 74. Vårt dagliga bröd gif oss i dag - 362. Den fromme Johannes - 363. Den gudfruktige handtverkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT DAGLIGA BRÖD GIF OSS I DAG.
515
klosterföreståndaren stäldt bref. Låtande mannen
qvar-stanna i förstugan, skyndade portvakten till det rum,
hvarest Johannes uppehöll sig, och der han påträffade
honom liggande på knä i bön till Gud. "Förlåt, fader,"
sade ödmjukt och bäfvande portvakten, "men här är ett
bref till er." Johannes steg upp, tog emot och
öppnade brefvet samt begynte läsa. Innan han slutat
läsningen, lät han handen nedsjunka och utbrast i tårar.
Förvånad öfver denna syn, sade portvakten: "Hvarföre
gråter du, som så ofta sagt, att man ej skall sörja
och vara bedröfvad öfver någonting annat än sina
synder?"— "Jag gråter icke utan orsak," svarade Johannes.
"Föreställ dig, huru svag vår tro i Herrans ögon måste
vara, då Han icke tycker sig kunna fordra, att vi en
enda dag, utan hjelp, lida en smula brist. Han visste
väl, att i fall Han genom dessa gåfvor icke kommit
vår skröpliga tro till hjelp, skulle vi innan aftonen,
blifvit helt försagda och oroliga; och nu flyta mina
tårar deröfver, att den rike och barmhertige Guden,
till hvilken vi borde sätta all tro och lit, måste se och
veta huru illa det står till just med denna vår tro och
lit. Men som herren i sin långmodighet så vill hafva
det, så gå nu och tag emot de välgerningar, Han
till-skickat oss."
3G3. Den gndfrulstige handtverkaren.
Ps. 145, 19. Herren gör hvad de gudfruktige begära
och hörer deras rop och hjelper dem.
I Elberfeld lefde för några år sedan en fromsint
handtverkare, hvilken en julafton sålunda tilltalade sin
lärgosse: "I morgon skola vi åter sjunga om Barnet i
krubban. Men som vi icke hafva någon mat i huset,
och jag för den och den mannens räkning förfärdigat
ett arbete, som blifvit inlemnadt hos guldsmeden att
infattas, skall du hos denne efterfråga, om det är
färdigt. Jag fruktar, att han, i anseende till alla
göromål före helgen, icke ens tänkt derpå, och om det ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
