Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det Heliga Dopet - 80. Missionen bland hedningarne - 396. En grönländares dop, eller strid och slutlig seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONEN BI.AND HEDNINGARNE.
-j9">
jordens Herre säger: Du skall icke dräpa." Kunnuk:
"Jag ämnar ej dräpa någon annan än honom." Saaby:
"Om du vill blifva och vara en Christen, får du icke
ens döda honom. Eller har du glömt huru ofta du hört
detta bud: Hämnens eder icke sjelfva! (Rom. 12: 19.)
Kunnuk: "Skall då en ond menniska få mörda, och
sjelf gå fri?" Saaby: "Nej det skall hon icke; Gud
vill icke låta henne blifva ostraffad." Kunnuk: "När
skall Gud då straffa henne?" Saaby: "Kanske redan
här i tiden; men ganska säkert på den dag, då Han
skall vedergälla hvar och en efter hans gerningar.
(Matth. 16: 27)." Kunnuk: "Det dröjer alltför länge.
Alla mina landsmän och all min slägt skulle klandra
mig, i fall jag icke hämnades min faders död." Saaby:
"Om du icke kände Herren din Guds vilje, skulle jag
stillatigande se dig följa ditt syndiga hjertas begärelse,
men nu är det mig icke möjligt." Kunnuk: "Det är
en ganska kinkig sak. Hvad skall jag göra?" Saaby:
"Du skall icke döda honom, och måste till på köpet
förlåta honom." Kunnuk: "Förlåta! Er lära är i
sanning bra sträng." Saaby: "Det är icke vår, utan Jesu
lära." Då grönländaren suckade och teg, tillade
presten: "Kanske var din far icke riktigt oskyldig. Till
äfventyrs hade han förut begått mord och förtjente
således att dö." Kunnuk: "Det vet jag icke; men ett
vet jag, nemligen att denne förtjent döden." Saaby:
"Döda honom då, men fortfar att vara en otrogen och
bered dig derpå att ett af hans barn en dag dödar dig
eller någon af de dina." Kunnuk: "Du är nu mera
icke så älskvärd, som jag förr funnit dig. Du talar
hårda ord." Saaby: "Jag älskar dig och vill derföre
icke att du skall synda mot Gud, som upplyst dig om
sin vilje och sjelf skall låta dina fiender rättvisa
vederfaras." Kunnuk: "Vänta åtminstone till dess jag fått
rådfråga min slägt." Derpå återvände han belt
bedröfvad till sitt hem, hvarest han, iakttagande en dyster
tystnad, hvarken åt eller drack. Då Saaby följande
afton besökte honom, fann han hela slägten församlad.
Som vanligt anställde han med dem ett förhör i
chri-stendomen och läste i Bibeln, hvarvid sådana ställen,
som stämde sinnet till mildhet och försonlighet, fore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
