Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abelin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närvarande tillstånd, uti det så kallade
Nya Sverige, sedan Nya Nederland,
men nu för tiden Pensylvanien, samt
näst liggande orter m. m. (1759). För
öfrigt författade han några tal,
predikningar och tidnings-uppsatser.
Adelcrantz (förut Tömqvist),
Jö-ran Josuee, arkitekt, f. 1668, d. 1739
som f. d. slotts- och stads-arkitekt i
Stockholm, gjorde sig bekant såsom
dramatisk författare och öfversatte
bl. a. Racines Esther (tr. 1871 i 25
ex.). 1686—91 tillhörde han det
svenska teatersällskap, som uppträdde
på teatern Lejonkulan i Stockholm.
Adlerbeth. 1. Gudmund Jöran
A., friherre, dramaturg, öfversättare,
föddes i Jönköping 1751, blef 1768
student i Upsala och kom 1771 till
Stockholm, der han ingick i
krigs-expeditionen. Genom skalden
Gyllenborgs medverkan drogs han
mycket snart in i Gustaf III:s förtroliga
umgängeskrets, ledsagade konungen
ofta på resor (bl. a. på den
italienska resan 1783) samt erhöll en snabb
befordran, så att han 1778 blef
riks-antiqvarie, s. å. tillika konungens
handsekreterare och 1787 kansliråd.
1786 kallades han till en af de
förste ledamöterna i svenska akademien,
och s. å. blef han jämväl medlem
af vitterhets-akademien, hvars
sekreterare han var 1786—93. År 1788
valdes han till ledamot af
vetenskapsakademien. Hans literära betydelse
grundar sig dels på hans text till
operan Cora och Alonzo, som uppfördes vid
kungl. teaterns invigning 1782; dels
på hans ypperliga metriska
öfversätt-ningar af de romerske skalderna
Vir-gilius, Horatius och Ovidius, h vilka
ölversättningar ega ett klassiskt
värde; dels på hans fria försvenskning
af Öjvind Skaldaspillers sång öfver
konung Håkon, hvarmed han faste
uppmärksamheten på den
fornuor-diska skaldekonsten; och dels på hans
Historiska anteckningar (I—III, utg.
1856—57, efter en på Trolle-Ljungby
förvarad handskrift), i hvilka hans
fosterländska sinnelag och
själfstän-diga karaktär på flere ställen gifva,
sig till känna. Dessutom
offentliggjorde A. ett skådespel, Ingiald
III-råda, några öfversättningar af franska
tragedier (Voltaires “Oedipe *,
Ra-cines “Iphigénie en Aulide“), en
sammandragen bearbetning af Tassos
berömdaste dikt samt dessutom
åminnelsetal (öfver A. J. von Höpken, K.
G. Nordin, K. A. Ehrensvärd m. fl.),,
vetenskapliga uppsatser m. m. I sitt
företal till Afoeiden lämnade han den
första säkra framställningen af
grunderna för den svenska metriken.
1818 utkom 3:dje uppl. af hans
poetiska verk. Under riksdagarna 1789
och 1809 spelade A. en mycket stor
roll, och om tillkomsten af det
sist-nämda år upprättade fria statsskicket
egde han stor förtjenst. Från 1809 till
1815 var han medlem af statsrådet.
Död på Ramsjöholm 1818. Se en af
H. Järta författad minnesteckning.
2. Jakob A., den förres son,
friherre, fornforskare, f. 1785, d. 1844
som förste expeditions-sekreterare i
ecklesiastik-expeditionen, var den
egentlige stiftaren af götiska
förbundet och den ledande mannen i detta
för vår literaturs utveckling så
betydelsefulla samfund. Under
signaturen — R — (ej R —, som
betecknade Rääf) skref han åtskilliga
uppsatser i förbundets tidskrift Iduna,,
hvarjämte han utgaf några
öfversättningar från danskan. För den
svenska fornforskningen uträttade han
mycket godt genom denna
verksamhet. Arb. led. af vitt. akad. 1818.
Jfr Götiska Förbundet.
Adlerfelt, Gustaf, häfdatecknare,
f. 1671, d. i slaget vid Poltava 1709,
som kammarherre hos Karl XII,
författade följande, för stor
noggrannhet utmärkta arbeten: Equites, seu
de ordinibus equestribns disqu. (1696*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
