Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aganippiska sällskapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nierade af Haeffner), som i allt
huf-rudsakligt är Afzelii verk (jfr It.
Berg-ström). Ett arbete af liknande slag,
om också ej så betydelsefullt, är den
af honom ensam åstadkomna
samlingen af Svenska folkdansar
(harmonierade af Åhlström). Från samma
period härleda sig hans öfversättningar
af Hervara-saga (1811, 2:dra uppl.
1819) och Scemund den vises edda
(1818). År 1830 försökte sig A. som
dramatisk författare med sorgespelet
Ben siste folkungen, men lyckades ej
synnerligen på detta område. Bättre
framgång rönte han som
historie-skrifvare, genom det stora verket
Svenska folkets sagohävder, eller
fäderneslandets historia, sasom hon lefvat
och lefver i sägner, folksånger och
minnesmärken (11 delar, 1839—70),
hvil-ket till folkläsning ämnade arbete på
ett intresse-väckande sätt, ehuru föga
kritiskt, skildrar det svenska folkets
historia till Karl XII:s död. A.
ut-gaf dessutom en öfversättning af
Byrons Parisina (1830), ett Af sked af
svenska folkharpan, med bidrag till
svenska folksångernas historia (1848), flere
småskrifter (under pseud. Are
Peder-8on eller Arvid Pederson) m. m. Arb.
led. af vitt. akad. 1842. Död 1871.
4. Fredrik Georg A., filosof, f.
1812, sedan 1842 adjunkt vid
Up-sala universitet, har i logik och
psykologi utgifvit läroböcker, som
ända till senaste tider begagnats i
våra skolor och vid våra universitet.
5. Ivar A., den förres son, jurist, f.
1848, e. o. professor i Upsala, har
utgifvit Grunddragen af
rättegångs-forfarandet i tvistemål (1882) m. m.
6. Anders Johan A. (pseud. Afzé),
poet, f. 1817, d. 1865 (genom
själf-mord) som tullinspektor i
Simrishamn, utgaf diktsamlingarna
Vår-minnen (1845), Frids- och stridsbilder
(1850), Småplock (1858) och Ur
her-bariet (1863), i hvilka åtskilliga
ganska stämningsfulla dikter förekomma.
Agani’pplska sällskapet,
vittert sällskap, som i november 1839
stiftades i Stockholm af K. F.
Dahlgren och fortlefde obestämd tid.
Agardh* 1. Karl Adolf A.,
naturforskare, statsekonom, föddes i
Bå-stad 1785, blef 1799 student i Lund,
1805 filos, magister, 1807 docent i
matematik, 1810 adjunkt i botanik
och ekonomi, 1812 professor i samma
ämnen, 1816 kyrkoherde i S:t Peters
kloster utanför nämda stad och 1834
biskop i Karlstad, der han dog 1859.
Såsom naturforskare blef han
reformerande inom en del af botaniken,
nämligen algernas afdelning, genom
sina på latin författade skrifter om
denna växtgrupp: Alg arum decas
(1812—15), Synopsis algarum
Scan-dinaviee (1817), Species algarum (1820
—22), Systema algarum (1824) m. fl.
Börande frågan om en naturlig
anordning af växtformerna i allmänhet
uppträdde han likaledes banbrytande,
genom sina Aphorismi botanici (1817—
26) och Classes plantarum (1825), och
äfven med afseende på växternas
anatomi och fysiologi framkastade han
en mängd snillrika hypoteser, bl. a.
i sin på både svenska och tyska
ut-gifha lärobok i botanik (1830—32).
Såsom statsekonom, i hvilken
egenskap han från 1817 hade tillfälle att
utbilda sig genom sitt
riksdagsfullmäk-tigskap, författade A. en Granskning af
statsekonomiens grundläror (1829) samt
en mängd tidnings-artiklar, som i
likhet med allt hvad han skref
utmärkte sig genom tanke-rikedom och
ett hänförande framställningssätt.
Ut-nämd till biskop, satte han sig raskt
och grundligt in i de teologiska
vetenskaperna samt utgaf derefter
några förträffliga teologiska arbeten:
Om förhållandet emellan Jobs bok och
judendomens anda (1841), Om de
heliga evangeliernas uppkomst och
sanning (1842), Paseyismen (1843) m. fl.
Då han redan var mycket till åren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
