Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahlqrist. 1. Abraham A.f
naturforskare, historiker, i. 1794, d. 1844
som kontraktsprost och kyrkoherde
på Öland, utgaf en Flora
runstenien-m (1815—17, akad. afh.),
Anmärk-ringar öfver Öland8 fysiska
beskaffenhet och vegetation (1821, i vet. akad:s
handl.), Ölands historia och
beskrif-ring (1822—27), som är ett mycket
omsorgsfullt utarbetadt verk, Bidrag
äU svenska kyrkans och riksdagarnas
historia, ur pre ste ståndets archiv (1835,
tills, med S. P. Bexell och A. Liguell)
m. m., hvaijämte han utarbetade
tredje häftet af Tjenstefnännen vidf
ör-samUngame och läroverken uti Kalmar
stift (med omslagstitel: Clerus
calmari-ensis, 1836—41, jfr Löfgren). Från
1825 var A. medlem af götiska
förbundet Korr. led. af vitt. akad. 1829.
2. August Engelbrekt A. (pseud.
Oksanen), finsk skald, språkforskare
och publicist, f. 1826, sedan 1863
(riter Lönnrot) professor i finska vid
Helsingfors högskola, är en bland
dem, som med största framgång
arbetat på utbildningen af det finska
språket och på utvecklingen af den
finska national-andan. Som student
uppsatte han 1847, tillsammans med
några kamrater, tidningen Suometar,
den första tidning, som på finska
språket behandlade högre
kulturfrågor, och sedan 1872 har han på
finska utgifvit tidskriften Kieletär
“(Språkets genius“). Hans
språkvetenskapliga arbeten äro: Votisk grammatik
(1855), Anteckningar i
nord-tschudi-skan (1859), Lär cm om verbet i
mok-scha-mordurinskan (s. å.), Versuch
einer mokscha-mordwinischen grammatik
(1861), De ve st finska språkens
kulturord (1871) m. fl. Som skald eger
A ett stort anseende genom sina på
finska skrifha lyriska dikter, som
utkommit under titeln Säkeniä
(“Gnistor“; 1860—68, 2:dra uppl. 1874).
For öfrigt har han utgiivit en
sam-Eng intressanta Beseminnen från Byss- j
land (1859), en finsk metrik,
Bunon-soppi (1863) m. m.
3. Alfred Gustaf A.f den
förstnäm-des son, historiker, f. 1838, blef 1856
student i Upsala, 1863 filos, doktor,
1864 docent i svensk historia, 6. å.
lektor i Jönköping och 1869 lektor i
Växiö. 1879 kallades han till ledamot
af vitterhets-akademien. Död 1881. A.
förvärfvade sig ett aktadt namn
genom sina grundliga forskningar
rörande Sverges historia på 1500-talet.
Skrifter: Om aristokratiens förhållande
tiU konungamakten under Johan den
tredjes regering (1864—66, i Ups.
univ. årsskr.), Konung Erik XlV:s
fängelse och död (1868), några
följd-skrifter rörande samma åmne (1869
och 1873), Karin Månsdotter, en
monografi (1874), Om Sture-morden (1877,
i Hist. bibi.), Konung Erik XIV:s
sista lefnadsår (1878) m. fl.
Ahnfelt. 1. Nils Otto A.,
naturforskare, f. 1801, d. 1837 som
teologie docent i Lund, var en ifrig
botaniker och utgaf tvänne mycket
värdefulla afhandlingar om de
sydsvenska mossorna. Någon tid var han
äfven redaktör för tidningen Gefion.
2. Baul Gabriel A., den förres
broder, memoar-författare, historiker,
f. 1803, blef 1817 student i Lund,
1823 filos, magister, 1826 docent i
praktisk filosofi, 1830 kyrkoherde i
Lunds stift och 1837 prost. Han var
en bland de mest framstående s. k.
nykterhets-predikanter, som mot
slutet af 1830-talet uppträdde i Sverge.
Död 1863. Mest bekant är A.
genom sina Studentminnen (1857),
intressanta och lifligt hållna, men
för mången samtida ganska stötande
skildringar ur det skånska präst- och
universitetslifvet i förra hälften af
detta århundrade. Stort uppseende
väckte på sin tid en af honom
författad versifierad broschyr, kallad
Biskopsvalet i Lilla Salamanca den 24
j nov.f gamla stilen år 1764 (1855),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
