Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akrell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om bischari-språket och semitiska
språk samt öfversatt berättelser af
Turgénjev, Bret Harte m. m.
Almlöf, Knut, öfversättare, f.
1829, i. d. skådespelare vid kungl.
teatern, har öfversatt mer än trettio
danska, tyska eller franska
teaterstycken.
Almqyist. 1. Erik Jonas A.,
teolog, f. 1729, d. 1808 som teologie
doktor och professor i Upsala, utgaf
bl. a. en Inledning till den heliga
skrifts läsning (1775) och en
lärobok, kallad Commentarius in theses
Emiesti (1804, 2:dra uppl. 1813),
hvilken länge utgjorde källan för
deri dogmatiska bildningen i Sverge.
2. Erik Abraham A., den förres
son, teolog, f. 1767, d. 1830 som
biskop i Härnösand, författade några
akademiska afhandlingar, i hvilka
han med den kantiska filosofiens
resultat sökte bevisa riktigheten af
de vigtigaste dogmerna i den
lutherska religionsläran.
3. Karl Jonas Ludmg A., den
förres brorson, dotterson till den
berömde samlaren K. K. Gjörvell. var
en af världsliteraturens originellaste
och mångsidigaste skriftställare. Han
föddes i Stockholm 1793, blef
student i Upsala 1808 och filos, magister
1815 samt tjenstgjorde derefter i
ecklesiastik-expeditionen, tills han
1823 plötsligt tog afsked från sin
befattning som kanslist. Orsaken till
af-skedstagandet var den, att han
ämnade slå sig ned i någon afiägse
landsbygd och förtjena sitt bröd “på
ett ganska reelt åkerbrukarevis“,
långt ifrån det konventionella lifvet.
1 Manhemsförbundet, der han från
1816 varit en bland ledarna, hade
han redan länge sökt utbreda idén
om ett fysiskt verksamt lif i förening
med ett intellektuelt och slutligen
uppsatt ett förslag till stadgar, hvari
han af medlemmarna kräfde ett
fullständigt bondelif. Då hans förslag
ej antogs, beslöt han att detoaktadt
själf sätta sina idéer i verket,
flyttade till Värmland, klädde sig uti
allmogens drägt, gifte sig med en
bondflicka och skötte sin jord med
egna händer, hvarjämte han erhöll
någon extra-inkomst genom att för
hushållnings-sällskapets räkning
upprätta åtskilliga sockenkartor. Men
redan 1826 var A. trött på att spela
bonde. Han återvände till
Stockholm, inträdde på skolbanan och
ut-nämdes 1827 till vice lektor vid.
Karlberg samt 1828 till lärare och
1829 till rektor vid nya
elementarskolan. Till 1842 fortfor han med
sistnärada befattning, i hvilken han
ända till de sista åren ådagalade ett
oerhördt stort nit och en högst
ovanlig skicklighet. Under tiden blef
han prästvigd 1837 och
specimine-rade 1838 för norbergska professuren
i Lund. Från 1842 var han nästan
uteslutande sysselsatt med att
författa, vare sig böcker, både stora och
små, både vittra och vetenskapliga,
eller tidnings-artiklar, hvilka
merendels stodo att läsa i Aftonbladet, der
han länge var chefens närmaste man.
Efter 1846 var han tillika
regementspastor vid lifbevärings-regementet.
De vittra arbeten, som A. under
denna fid utgaf, voro af det mest
olika innehåll och den mest
omväxlande form. Författaren, som egde
mer omfattande än djupa kunskaper,
hämtade sina ämnen “från alla
världens hörn“, från alla områden för
mänsklig föreställning, samt förstod
att sätta sig in i de mest olika tiders
och de mest olika folks
uppfattningssätt. Han kunde med samma
lätthet röra sig på vers och prosa, i
berättelse och dialog, i fosforistiskt
dunkel och med götisk kraft, inom
“det sublima och det täcka, det
djupsinniga och det lekande, det ljufva
och det gräsliga, allvar och skämt“.
Hans förnämsta arbeten äro intagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
