Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I historia skref han ett arbete,
kal-ladt Menni8ko8lägteta saga (1839—41),
hvaraf likväl endast sex häften
ut-kommo. Vidare författade han en
mängd läroböcker: Allmän spraklära
(1829, 2:dra uppl. 1835), Svensk
rätt-stafningslära (s. å., 19:de uppl. 1881),
Svensk spraklära (1831, 4*.de uppl.
1854), Häknekonstför begynnare (1832,
5:te uppl. 1851), Lärobok i geometrien
(1833,4:de uppl. 1853), Grekisk
spi’åk-lära (1837) och Praktisk lärobok i
franska språket (1838). Han utgaf jämväl
boijan till en mycket omfattande
Ordbok öfver svenska språket i dess
närvarande skick (till ordet Brand, 1842—
45) ett arbete Om svenska
uppfostringsväsendet (1840), åtskilliga religiösa
uppsatser {Arbetets ära, Helsans
evan-gelium, Lifvets hjelp och Menniskans
8töd)y sociala skrifter {Europeiska
missnöjets g rundor m. fl.) äfvensom
äste-tiska och pedagogiska tidnings- och
tidskrifts-artiklar. Den märkliga
boken C. J. Almqvistf monografi,
samlad och utgifven för att lätta
öfver-sigten och bedömandet af vissa bland
tidens frågor (1844—45), innehåller
de handlingar, som växlades mellan
utgifvaren och Upsala domkapitel
med anledning af det missnöje, som
“Det går an“ och “Maijam“ väckt
inom det prästerliga lägret.
A., som alltid haft svårt att reda
sig med ekonomien, kom mot slutet
af 1840-talet i allt större betryck,
oaktad t sin stora produktivitet, och
slutligen inlät han sig i bedrägliga
pänning-transaktioner. I juni 1851
blef han plötsligt ställd under tilltal
såväl för att hafva förfalskat och
undansnillat skuldsedlar som ock för att
hafva sökt med gift afdagataga en f.
d. ryttmästare von Schewen, som han
var skyldig en större pänningsumma.
Men han lyckades rymma ur landet.
(Frågan om förgiftningsförsöket har
aldrig blifvit till fullo utredd.)
Sedermera lefde han, under namnet
professor Gustavi, i Nord-Amerika,
der han uppehöll sig genom att
skrifva i tidningar och gifva
lektioner och der han ofta led stor nöd.
I boijan af 1866 flyttade han till
Bremen, under namnet professor
Westermann, och der dog han d. 29
sept. s. å. I Amerika författade han
ett sedan utgifvet arbete, kalladt
Bidrag tillguldmakeriets historia (1867),
och i Bremen arbetade han på ett
stort verk med titeln Svenska rim
(ännu ej utgifvet). Åtskilliga bland
hans skrifter lära i Amerika hafva
gått förlorade. En af honom själf
granskad förteckning öfver hans
arbeten finnes i tillägget till första
bandet af Biografiskt lexikon, ny följd.
1874—78 utgaf A. T. Lysander
ett urval af A:s arbeten, under titeln
Valda skrifter af C. J. L. Almqvist,
jämte en af utgifvaren skrifven
utförlig karaktäristik af den
egendomlige mannen. Jfr dessutom skrifter
af Arv. Ahnfelt, Emilie Carlén, K.
E. Fahlcrantz, O. P. Sturzen-Becker
m. fl.
4. Sigfrid A., den förres kusins
son, botaniker, f. 1844, sedan 1880
lektor i Stockholm, har utgifvit
åtskilliga naturvetenskapliga
läroböcker: Lärobok i naturkunnighet (1878,
2:dra uppl. 1879, tills, med N. G.
V. Lagerstedt), Lärobok i botanik
(1882) m. m.
Almroth, Nils Vilhelm, kemist,
f. 1797, d. 1852 som tit. professor
och öfverdirektör för mynt- och
kontrollverket, utgaf Lärobok i första
grunderna till oorganiska kemien (1834)
och några vetenskapliga
tidskrifts-uppsatser. Led. af vet. akad. 1825.
Almström, Per Olof kemist, f.
1802, d. 1849 som apotekare, utgaf
Apotekarekonstens elementer (1841),
Kemisk teknologi (med suppl., 1844—
47), Handelsvarukännedom (1845), De
första grunderna uti naturläran (1848)
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
