Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anrep ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagspartiet, med anledning af en
(otryckt) skrift om den i Sverge
rådande politiken. 1746 utnämdes han
till bibliotekarie och hofråd hos
landtgrefven af Hessen-Kassel
(konung Fredrik I i Sverge), men när
hattpartiets makt åter började sjunka,
vände han tillbaka hem. Konung
Adolf Fredrik gaf honom ett större
ärligt underhåll, med vilkor att han
skulle skrifva Fredrik J:s historia.
Död 1777. Bland hans arbeten, af
hvilka de flesta utgåfvos på franska,
märkas företrädesvis hans vigtiga Mé
moires concernant Christiney reine de
Sticde (4 delar, 1751—60). Nämnas
må vidare: Rccherches sur les alliances
entre la France et la Snede (1745,
utg. under pseud. Rousset), Versuch
einer pragmatischen historie von
ver-trägen und tractaten eines freycn
staa-tes mit andem benachbarten mächten
(1753), Rccueil des sentiments et des
propos de Gustave Adolphe (1769,
anon.) och Considerations sur la France,
par rapport a la Suede (1773). Jfr skrift
af H._G. Porthan.
Arenius, Olaus Magni {Olof
Månsson), predikant, d. 1682 som
kyrkoherde i Österbotten (71 år gammal),
utgaf en Passional-postilla (1661), en
Rese- och huus-postilla (1677) m. m.
Areschoug. 1. Johan Erhard A.y
botaniker, f. 1811, blef student i Lund
1829, filos, magister 1838, docent i
botanik 1839, lärare vid Göteborgs
gymnasium 1841, adjunkt i praktisk
ekonomi vid Upsala högskola 1849,
e. o. professor i botanik 1858 samt
professor i botanik och praktisk
ekonomi 1859. Från sistnämda
befattning fick han 1876 afsked med
pension. 1851 kallades han till
ledamot af vetenskaps-akademien. Utom
en lefnadsteckningöfverK. A. Agardh
har A. författat åtskilliga botaniska
arbeten, företrädesvis öfver algerna.
Af större betydenhet äro följande:
Planta cotyledonece jlorcc gothoburgensis
(1836), Symbolm algarum rariarum
jlorcc scandinavicce (1838),
Iconogra-phia phycologica (1847), Phyeearum
minus rite cognitarum pugillus (1841
—43), Phycecc scandinavicce marinm
(1850), Lärobok i botanik (1860—63}
och Observationcsphycologicce (1866 och
1874—75) samt de utmärkta
exsickat-verken Algm Scandinavim exsiccatm
(1840—41, ‘ 2:dra uppl. 1861 — 79)
och Phycem extraeuropem exsiccatm
(1850—56).
2. Fredrik Vilhelm Kristian A.y den
förres frände, botaniker, f. 1830,
sedan 1879 professor i botanik vid
Lunds högskola, har utgifvit
Botanikens elementer (1863, 2:dra uppL
1869), Skånes jlora (1866, 2:dra uppl.
1881), Bidrag till clen skandinariskcc
vegetationens historia (s. å), en
omarbetad upplaga af M. V. v. Dubens«
ILandbok i växtrikets naturliga familjer
(1870), Läran om växterna (1878)
samt en mängd rent vetenskapliga
uppsatser i växt-geografi och de högre
växternas anatomi m. m. Led. af
vet. akad. 1876.
Arfyedsoil, Karl Bavidy
berättare, f. 1806, d. 1881 som f. d.
köpman, utgaf åtskilliga reseskildringar
och romaner: Spionen i den förnäma
ver Iden i Stockholm, eller en och
annan upptäckt om höga narrary
jräm-\ mande äfventyrerskor och inhemska
skojare (två uppl. 1831), Femton
månader af en ung schweizares lefnadr
eller resor i Skot land, England o. s. v.
(1832), Förenta staterna och Canadcc
(1835), Scener i Nord-Amerika (1836),
Konung Karl XI och hans gunstlingar
(1845), Vadstena kloster (1848), Tvänne
åry 1848 och 1868 (1871) m. fl. j
Arfwidsson, Nils,
vitterhetsid-kare, publicist, f. 1802, studerade
vid Upsala universitet och ingick
der-efter i kansliet, hvarest han 1840
utnämdes till protokolls-sekreterare*
Under början af sin
ämbetsmannabana sysselsatte han sig mest med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
