Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pstisk verksamhet, var 1828—
aktör af Posttidningen,
tjenst-1831—32 i Aftonbladet och
1833, i förening med sin
svå-ger V. F. Dalman, tidningen
Dag-%t allehanda, som han derefter,
under en längre resa, försåg med in-j
tressanta korrespondens-artiklar. A.,
som dessutom under åtskilliga år
tjenstgjorde i riksarkivet och
generaltullstyrelsen, var säsongen 1844—45
scén-intendent vid kungl. teatern. Han
dog 1880. Sina reseminnen utgaf han
under titlarna Resa på continenten
1886—37 (I, 1838) samt Nord och
föder, strödda anteckningar under resor
emellan Av asaxa och Vesuven åren
1835—39 (1842—43). For öfrigt
författade han det historiska skådespelet
Ett år af Gustaf III:s regering (uppf.
1858). Varaktigast är hans minne
fast vid hans öfversättning af Oisians
sånger (1842—46), till hvilka han
skref en förträfflig kritisk inledning.
Han Öfversatte jämväl arbeten af
Byron, Shakspeare m. fl.
ArgOS, namn på tvänne svenska
tidningar af stor betydenhet. 1. Thcn
svänska Argus, en af O. von
Dalin utgifven veckoskrift. Se vidare
Then svänska Argus. — 2. Argus,
politisk, literär och commerciel tidning,
grundades i nov. 1820 af G. Scheutz
och J. Johansson samt fortfor till j
1836, med växlande namn (Argus
den andre, Nya Argus m. fl.) till
foljd af indragningsmaktens
ingripande. Sedan Scheutz 1822
från-tradt redaktör-skapet, leddes
tidningen af Johansson ensam. Under
1820-talet var Argus Sverges mest
inflytelserika politiska tidning, men
efter 1830, då det lättlästa
Aftonbladet uppstod, förlorade den
“grund-lige“ Argus alltmer i inflytande och ■
spridning. I
Arkeologiska sällskapet, ett
af N. H. Sjöborg omkr. 1820
stif-tadt sällskap, hvars ändamål huf-
vudsakligen var att ekonomiskt
understödja Sjöborg vid utgifvandet af
arkeologiska arbeten.
Armfelt, Gustaf Maurits, svensk
friherre, finsk grefve, vitterleka re,
f. 1757, d. 1814 som kejserlig
rysk undersåte och f. d.
generalguvernör öfver Finland, är i
historien mest bekant såsom Gustaf HI:s
lättsinnige, men spirituelle gunstling
och som upphofsman till
sammansvärjningen mot förmyndare-styrelsen
efter konungens död. Vid svenska
akademiens stiftelse, 1786, invaldes
han bland dess aderton ledamöter,
och 1805 invaldes han för andra
gången, sedan revolutionsplanen 1794
haft till följd hans uteslutande. A.
anses hafva uppgjort planen till det
af K. I. Hallman utarbetade täcka
sångstycket Tillfälle görtjufven (1783).
Jfr skrifter af K. V. Bottiger, El,
Tegnér, K. Warburg m. fl.
Arnberg, Johan Volter,
statsekonom, f. 1832, fullmäktig i
riksbanken, f. d. docent vid Upsala
högskola, har utgifvit trenne
föreläsningar Om arbetet 8 och bytets frihet (1864),
värdefulla Anteckningar om
frihetstidens politiska ekonomi (1868) m. m.
Arne’11, Lars, öfversättare, f.
1781, tog 1813 som öfverste-löjtnant
afsked frän krigstjensten samt
ut-| nämdes sedan till landshöfding och
slutligen till statssekreterare, men
rymde 1825, sedan han till följd af
spel och slöseri råkat bli bedräglig
gäldenär. Död 1856 som
bokhandlare och tidnings-redaktör i Abo. A.
utförde en mängd förträffliga
öfver-sättningar från engelskan (från Scott,
Irving, Moore m. fl). För
kuriositetens skull må nämnas, att han 1825,
d. v. s. samma år som han rymde,
! utgaf följande skrift: Huru skola
ban-I querouter förckommas, vingleriet och
ockret utrotas ?
Arnold son, Klas Fontus,
publicist, f. 1844, f. d. stations-inspektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
