Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid statens järnvägar, har i
Stockholm påböijat utgifningen af tvänne
dagliga venster-tidningar: Stockholms
morgonblad (dec 1877, som upphörde
med jan. 1878, utg. af A. tills med
K. von Bergen) och Tiden (frän och
med 1884), samt grundat och en
längre tid redigerat månadskriften
Sanning sökaren (1877—82, i förening
med A F. Åkerberg). För öfrigt
har han utgifvit en berättelse, Karo•
linen och hans ättlingar (1868), ett
större filosofiskt arbete, kalladt
Verkligheten, en lifsasigt (1878), de första
häftena af en för folket afsedd ord- \
bok i nyttiga kunskaper, under titeln
Folkets bok (1881—) samt åtskilliga
smärre skrifter i religiösa och
politiska frågor: Unitarimnens apostel
(1882), Neutralitetsfrågan (1883) m. fl.
Aron, pseudonym för A. I.
Arvidsson. _
Arrhenins. 1. Jakob A., salmist,
f. 1642, d. 1725 som f. d.
räntmästare och professor i historia vid
Upsala universitet, var näst Spegel
vår förnämste salmförfattare före
Franzén och Wallin. 1689 utgaf han ett
häfte Fsalmeprofver (2:dra förb. uppl.
1691), dels öfversättningar, dels
original, alla utmärkta genom
evangeliskt mild stämning och innerlig
känsla. Hans samlade
vitterhetsarbeten utgåfvos af Hanselli 1867.
2. Karl Axel A., kemist, f. 1757,
d. 1824 som f. d. major och t. f.
general-fälttygmästare, var en af
Sverges utmärktare kemister samt
den förste, som hit Öfverförde läran
om kropparnas syrsättning och
der-med förbundna forbrännings-fenomen.
Han författade några mycket läsvärda
uppsatser i lärda tidskrifter. Led.
af vet. akad. 1817.
3. Johan A.f botaniker, agronom, f.
1811, blef 1830 student i Upsala,
1840 docent i botanik, 1842 filos,
doktor, 1846 föreståndare för det
af honom själf organiserade Ultuna
landtbruks-institut (från 1850 med
titeln professor) och 1862 sekreterare
i landtbruks-akaderaien, från hvilken
befattning han 1881 erhöll afsked
med pension. Såsom botaniker
utgaf han under böijan af sin
verksamhet åtskilliga högt skattade
arbeten : Om naturhistwien såsom
undervisningsämne vid gymnasier (1837),
Ttubomm Sueciae dispositio
monogra-phico-critica (1839, utgifven 1840
undertiteln Monographia ruborum Succice),
Anteckningar öfver fornverldens flora
(1841, i tidskr. Frey), Elementarkurs
i botanikm (1845, 5:te uppl. 1865)
och Botanikens första grunder (1859,
4:de uppl. 1864). Men hans
vig-tigaste författarskap har egnats
jordbruket, och på detta område har,
hvad Sverge vidkommer, hans
verksamhet varit banbrytande. 1840—
61 var han redaktör (från 1845
ensam) af TidskHft för landtmanna- och
kotmnunal-ekonomienj och såsom
landt-bruksakademiens sekreterare
redigerade han från 1862 detta samfunds
handlingar äfvensom dess tidskrift,
hvilken han vid samma tid själf
upprättade. Dessutom har A.
författat ett stort agronomiskt verk,
Handbok i svenska jordbruket (1859—
61, 3:dje uppl. 1874), en
Landtb*’uks-praktika eller jordbrukslärans
hufvud-grunder (1866, 3:dje uppl. 1876) samt
en mängd smärre uppsatser, som
delvis intagits i den af honom
redigerade serien Smärre samlade skrifter
iQ landthushållningen (påbörjad 1858).
Åtskilliga bland hans arbeten hafva
blifvit öfversatta på främmande språk.
Led. af_vet. akad. 1862.
Arted!, Feter, zoolog, f. 1705, d.
1735 under en forskningsresa i
England, efterlämnade en samling
handskrifter, som hans vän Linné utgaf
under titeln Fctri Ar tedi sueci,
me-dicij iclityologia sive opera omnia de
piscibm (1738).
AryTdi, Andreas, ästetiker, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
