Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvidsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvidsson—Askelöf
21
>
H73 som kyrkoherde i Strängnäs’
m, författade en Manuductio ad j
peetin svecanam, thet är, en kort hand- |
ledning Hl thet svenske poeterij,
versz-eüer rijm-konsten (1651), som utgör !
det första, visserligen mycket svaga,
försöket till en svensk poetik. Bland
hans öfriga skrifter märkes en af*
handling om Hafvande qvinnors och
barnaföderskors eländiga lefveme och
beskaffenhet (1657).
Arvidsson, Adolf Ivar (döpt till
Adolf Johannes), vitterhets-idkare,
historiker, f. o1791 i Finland, blef 1810
student i Abo och 1815 filos,
magister samt kallades 1817 till docent
i historia vid dervarande universitet.
En glödande fosterlandskärlek, i
förening nied den nyromantiska poesiens
inflytande, gjorde honom snart till
poet, och han sammanskref i sin
ungdom åtskilliga dikter, som först
offentliggjordes i kalendrar (delvis i
fos-foristernas poetiska kalender) och
sedan utgåfvos samlade, i endast 25
exemplar, under titeln Ungdoms
rimfrost af Sonen i örnskog (1832).
Samtidigt arbetade han på att utveckla
sina landsmäns nationella
själfstän-dighet, verkade för det finska
språkets upphöjande till officielt språk
och upprättade 1821 deno första
finska politiska tidningen, Abo
morgonblad, som likväl redan s. å. blef
indragen. Efter att 1822, för sitt
djärfva skriftställen, hafva blifvit
skild från universitetet, flyttade han
1823 till Sverge, der han anställdes
i kungl. biblioteket och mest
sysselsatte sig med biografiskt och
historiskt författarskap. Bland hans
skrifter på prosa må följande nämnas:
Ingenii romantici, cevo medio orti,
ex-posiHo histórica (1817), Öfversigt af
de sednaste revolutionerna i svenska
vitterheten (1819, i Mnemosyne^, Svensk
bibliographi (1829—36), Läse- och
lärobok för ungdom (1830—31), Lärobok i
linlands historia och geograf (1832), en |
samling vigtiga Handlingar till
upplysning af Finlands häfder (1846—58),
Förteckning öfver kongl. bibliotekets i
Stockholm isländska handskrifter (1848),
texten till åtskilliga planschverk
(Svenska konungar och deras tidehvarf,
Trettioåriga krigets märkvärdigaste
personer m. fl.) samt en mängd
broschyrer: Finland och dess framtid (1838,
under pseud. Pekka Kuoharinen),
Finlands nuvarande statsförfattning
(1841, under pseud. Olli Kekäläinen),
Catilina-Crusenstolpe (1843),
Catilina-riska bref (ill och från en gammal
bekant (1844) m. fl. Dessutom
ombesörjde han utgifvandet af M.
Ca-lonii, K. F. Dahlgrens,Klas Livijns
och A. Schönberg d. y.s arbeten samt
verkställde öfversättningar af
åtskilliga främmande skrifter. Mest gagn
gjorde han genom sin samling af
Svenska fornsånger, hvaraf tre delar
utkommo 1834—42. År 1843
ut-nämdes A. till kungl. bibliotekarie,
och s. å stiftade han i förening
med några andra personer det
svenska fornskriftsällskapet. Utom de
ofvannämda pseudonymerna
begagnade han följande pseudonymer och
signaturer: Aron. Svipdagr Gamle,
Paavo Suomalainen, Rupert
Sabel-klinga och Thorgeir Östgöthe samt
—w—, —der — , —:n— I, S, A, P
och 1. 9. 1. Död 1858.
Aschanéns, MarHn Laurentii,
fornforskare, d. 1641 som
“anti-qvarie“ och kyrkoherde i Upsala stift,
efterlämnade en stor samling
handskrifter om svenska antiqviteter och
mynt, men var ej — såsom det
upp-gifvits af Hammarsköld — författare
till några bibliska dramer.
Ask, Karl (Carl) Jakob, läkare, f.
1825, sedan 1858 professor i kirurgi
och obstetrik vid Lunds högskola, har
utgifvit några smärre arbeten i kirurgi,
bl. a. om Halsens kirurgiska anatomi
(1858).
| Askelöf, Johan Kristoffer, publi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
