Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspegren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r «fil allmänna grunderna i
statshushåll-’ itmgsämnen (1800—01). Dessutom
stif-f tade han det stora bysantinska
resesti-J pendiet, som växelvis utdelas af Up-
(sala högskola och
vetenskaps-akade-mien.
Aspegren, Georg Kasten,
botaniker, f. 1791, d. 1828 som
krono-hagare i Karlskrona, lämnade vigtiga
hidrag till Agardhs, Fries’,
Hartmans, Nilssons och Wahlenbergs
arheten samt utgaf själf ett utmärkt
, verk, Försök till en blekingsk JUrra
£ {1823). Efter hans död utkom en i
J «tor folio graverad plansch, Växt-
I rikets familjeträd (1828), utförd efter
en af honom grundligt genomtänkt idé.
Aspelin, David, vitterhets-idkare,
f. 1780, d. 1821 som tit. professor
och kyrkoherde i Växiö stift, utgaf
ett häfte Skaldestycken (1819).
Assarsson, Per, jurist, f. 1838,
sedan 1877 professor i kriminalrätt
och romersk ratt vid Lunds högskola,
har utgifvit: Om skadestånd enligt
Sveiiges allmänna lag (I, 1867).
Svenska straffrättens allmänna del (I, 1877
—79) m. m.
Asterophérus, Magnus Olai
(Måns Olsso?i), dramatisk författare,
blef rektor i Arboga 1608 och
kyrkoherde 1614 samt dog 1647. Hau
var författare till Sverges äldsta
världsliga drama, En Iwstigh comwdia i
vidh nampn Tisbe, hvilket i formelt
afseende står högst bland vår äldre
literaturs dramatiska produkter. Det
uppfördes i Arboga 1610 och utgafs
på trycket 1863 af Eichborn.
Astol f, pseudonym for K. G. U.
Silfverstolpe.
Atheiieuin. Se Liter atur-sällskapet. \
Atterbom, Per Daniel Amadeus, j
skald ,literatur-historiker, föddes 1790 ’
uti Åsbo socken i Östergötland. Han
röjde mycket tidigt en ovanlig
böjelse för studier, kunde redan vid
sex års ålder på egen hand lära sig
tyska språket och författade redan
vid åtta års ålder en roman. År
1800 sattes han i skola i Linköping,
hvarest hans lust för läsning, sär*
skildt af skaldestycken, sagor o. d.,
| erhöll en riklig näring. 1805 blef
i han student i Upsala. Då
sällska-[ pet “Vitterhetens vänner“, i hvilket
i han genast upptogs, blifvit upplöst,
bildade A. 1807, i förening med
några likasinnade kamrater, ett nytt
vittert sällskap, som först kallades
“Musis amici“ och sedan
“Aurora-förbundet“ och som hade till
uppgift att fortsätta den af Thorild
började kampen mot den i vitterheten
rådande franska smaken. Till en
början nöjde sig dessa ynglingar med
att hålla sammanträden, under hvilka
de fröjdade sig med uppläsning af
egna skaldestycken eller lifvade sig
genom diskussion öfver ästetiska och
filosofiska ämnen. Men 1810, då de
kände sig nog starka för att
offent-; ligt angripa de literära
auktorite-1 terna, företogo de sig att utgifva en
tidskrift för utbredandet af sina
åsig-ter — och A., som var både den
mest begåfvade bland dem och
tilllika den mest beläste, framträdde
såsom partiets ledare och dermed,
fastän knappast tjugo år gammal,
såsom reformator. Tidskriften var
Fhosphoros, som utgafs 1810—13, och
de i densamma framställda åsigtema
voro en efterklang af den
nyromantiska ästetik, som kort förut gifvit
en ny riktning åt den tyska
vitterheten. 1812 fick Phosphoros en
bundsförvandt i Poetisk kalender, som
utkom till 1822 och redigerades af
A., och 1813 skaffade sig partiet ett
betydande kritiskt organ i Svensk
liter atur tidning, som utkom till 1824
samt redigerades af A. och
Palmblad i förening (se vidare JSya
skolan). Som författare gjorde sig A.
först känd i den askelöfska
tidningen Polyfem, bl. a. genom några s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
