Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bellman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska kyrkan, och ensam utgaf han
1861—67 Teologisk tidskrift, som
der-•efter öfvertogs af annan redaktör.
De märkligare bland hans teologiska
uppsatser, hvilka i allmänhet först
offentliggjorts i den periodiska
litera-turen, äro följande: Anmärkningar
rid Svensk kyrkotidnings låra om
kyrkan (1856, mot de högkyrklige
teologerna i Lund), Nya testamentets lära
cm Kristi gudom (1863, mot Viktor
Rydberg och Renan), Om den eviga
csaligheten (1864, mot K. J. Boström)
och Om Kristi fwsoning (1874, mot
P. Waldenström).
4. Ernst B., den förres son,
reseskildrare, publicist, f. 1850, blef 1868
student i Upsala, vistades derefter
merendels utomlands till 1876 samt
var 1877—78 folkskole-inspektör och
1880—82 redaktör för Ny illustrerad
tidning. Han har utgifvit: Sånger
(1873), Erån nya ver Iden,
reseskildringar from Amerikas förenta stater (1877),
Erån påfvames land (1880), Förenta
Maternas undervisningsväsende 1882)
och Amerikanska studier (1883). Dess
utom har han deltagit i
redigeringen af tidningarna Arbetarens vän
och Barnens vän (jfr K. O. Berg) och
skrifvit intressanta resebref till
åtskilliga bland våra större tidningar.
Bellman, Karl Mikael,
humoristisk skald, föddes i Stockholm d.
4 febr. 1740 samt var son af tit.
lagmannen J. A. Bellman och en dotter
till kyrkoherden Hermonius. Ehuru
föräldrarna ej hade särdeles goda
inkomster, men deremot åtskilliga barn,
erhöll han en ganska vårdad
uppfostran, dels i Maria skola, dels af
informatorer, och i nov. 1758 blef
han som student inskrifven vid
Upsala universitet. Redan efter några
månaders förlopp öfvergaf han
likväl studierna och blef i juni 1759
antagen till e. o. tjensteman i
rik-sens ständers bank, der han förut
hade fått tjenstgöra på prof. Hans
första poetiska försök (allt ifrån
barndomen röjde han stora anlag för
poesi och musik) voro didaktiska
eller satiriska qväden i Dalins
tonart: Konsten att upptäcka en obekant
masque (1757), Tankar om fickors
ostadigliet (1758), Månan (1760) m. fl.
Vid samma tid skref han äfven,
påverkad af pietismen i hemmet,
fromma betraktelser Öfver
evangelierna, hvaijämte han i öfversättning
utgaf D. von Schweidnitz’
Evangeliska dödstankar, Christian Scrivers
sanna Christendom dier utdrag ur dess
själaskatt och annat af samma slag.
Emellertid invecklade hans
godtrogenhet och lättsinne honom
småningom i så stort ekonomiskt trångmål,
att han 1763 nödsakades lämna
huf-vudstaden, och ehuru han snart fick
det så stäldt, att han kunde vända
tillbaka, måste han i april 1764 taga
afsked från sin befattning i banken.
Han vistades derefter på sina
föräldrars gård i Södermanland, men
återkom ånyo på hösten och blef i
nov. extra ordinarie vid
manufakturkontoret
Med 1766, efter fadrens död,
började för B. en ny period. Den unge
skalden erhöll visserligen ej mycket
att lefva på, ehuru han fick
anställning som kanslist i
general-tulldirektionen ; men hans diktning, som tyder
på att han vid denna tid tog lifvet
mycket lätt, frigjordes plötsligt från
förebilder och yttre band samt
framstod med ens i hela sin stora
originalitet och skönhet. Under de år
som följde, de sista under
frihetstiden, skref B. ej mindre än femtio
af de nu så ryktbara Fredmans
epistlar samt dessutom en mängd lyriska
dikter, förnämligast dryckesvisor, och
åtskilliga af de s. k. satyrspel, hvilka
sedan utgåfvos under namnet
Bac-chanaliska ordenskapitlets handlingar.
Förra hälften af Gustaf III:s
regering var för honom i mer än ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
