Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergfalk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken: den satiriska dikten Konsten
att krypa och hjelteqvädet Bygden,
samt en mängd smärre poem,
¿varjämte han öfversatte sorgespelen Aldre
(af Voltaire) och Agamemnon
(afThomson). Dessutom skref han Försök till
den rätta christeUga uppfostrans
kännedom och verkställighet (1766, 2:dra
uppl. 1856 under titeln “Om en rätt
kristlig uppfostran“), hvari han på
ett fromt och grundligt sätt försökte
vederlägga Kousseaus
uppfostrings-teorier, Indianiske bref, eller
utförlig beskrifning öfver tvenne rikens
moraliska, politiska och ceconomiska
beskaffenhet (1770, imitation efter
Mon-tesquieu) m. m. En samling af hans
Toetiska arbeten utgafs 1784.
Bergfalk, Fer Frik, rättslärd, f.
1798, blef 1816 student i Upsala,
1824 filos, doktor, 1830 juris
kandidat, 1832 juris licentiat och s. å.
docent i juridiska fakulteten samt
1833 adjunkt och 1838 professor i
finansrätt och national-ekonomi.
Sist-nämda år blef han äfven juris
doktor och arbetande ledamot af
vitterhets-akademien, och 1862 kallades
han till ledamot af
vetenskaps-aka-demien. 1861 fick han som emeritus
afsked från professuren. B. har
ut-gtfvit åtskilliga om samvetsgranhet
och grundlighet vittnande skrifter,
som likväl till större delen
utgöras af akademiska afhandlingar och
tidskrifts-uppsatser. De märkligaste
äro: Om svenska jordens beskattning
t. o. m. början af l7:deårh. (I, 1832),
Om försvarslösa personers behandling
(1833), Kritik öfver Oeijers “Svenska
folkets historia“,* I och II, och
Strinn-holtns “Svenska folkets historia“ 1
(1834, i Skandia), Om svenska
städernas författning och förvaltning (1838),
Om svenska postinrättningens uppkomst
och utbildning från 1636 till konung
Carl X1I:8 död 1718 (1838, i vitt.
akadis handl.; särskildt utgifven
1859), Kritik öfver Nordströms “Bi-
drag till den svenska
samhällsförfattningens historia“ (1841, i Frey),
Anmärkningar om justis och
administration samt om dömande och
verkställande befattningar (1842, ib.), Om den
ungerska urbarialförfattningen (s. å.,
ib.), Något om guldets framtid (1853)
och Bidrag till de wider de sista
hundrade åren inträffade handelskrisers
historia (1859, i Nord. univ.-tidskr.).
Berggren* 1. Jakob B.,
rese-beskrifvare, f. 1790, d. 1868 som
kyrkoherde i Linköpings stift,
företog i sin ungdom långa resor och
beskref dessa bl. a. i sina Mesor i
Europa och österländerna (1826—28).
På franska utgaf han Guide
français-arabe vulgaire des voyageurs et des
francs en Syrie et en Egypte (1844).
2. Sven B., botaniker, f. 1837,
e. o. professor i botanik vid Lunds
högskola, har författat flere vigtiga
botaniska arbeten, företrädesvis om
mossorna. De flesta bland dem äro
intagna i “Acta universitatis
lunden-sis“ och “Öfversigt af
vetenskapsakademiens förhandlingar“.
Be’rgins. 1. Nicolaus (Nils) B.,
teolog, d. 1706 som teologie doktor,
general-superintendent i Livland oc¿
prokansler vid högskolan i Pernau,
utgaf flere skrifter, bland hvilka
Exercitatio hist, theol. de statu
eccle-siœ et religionis muscoviticæ (1704—
05, 2:dra uppl. 1709) är den
förnämsta. Bland hans öfriga arbeten
märkes en öfversättning, Vällustens
tvenne blas-bälgor, neml. den höga
fon-tangen okk de blåtta brösten, af Ernesto
Gottlieb (1690), hvilken framkallade
ett genmäle af Theophilus
Missyco-phantes (N. Gripenbjelm). B. var,
till en böljan i hemlighet, gift med
Kristiana Juliana Oxenst jema [6.1701),
hvars “lefvemes-lopp“ han utgaf
1704, tillika med åtskilliga af henne
författade bref, böner och smärre
uppsatser (2:dra uppl. utgafs 1836 afP.
A. Sonden).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
