Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska institutet, 1847 professor i
kemi och mineralogi vid Lunds
högskola (hvilken befattning han 1862
utbytte mot professuren i medicinsk
och fysiologisk kemi) samt 1864
ordförande i sundhets-kollegiet (först på
förordnande), med titel af
generaldirektör. Från sistnämda befattning
tog han afsked 1883. B. har utöfvat ett
stort och gagnande inflytande genom
åtskilliga läroböcker och populära
naturvetenskapliga skrifter, af hvilka
några utkommit i en mängd
upplagor äfven på främmande språk:
Lärobok i naturläran, for folkskolor och
folkskollärare-seminarier (1852, har
utgått i mer än 300,000 exemplar),
Läsebok i naturläran, fyr Svcrges
allmoge (s. å, mer än 100,000
exemplar endast på svenska),
Elementar-lärobok i oorganisk kemi (1857, 3:dje
uppl. 1870, bearb. af K. V.
Blomstrand) m. fl. Bland hans öfriga
arbeten märkas In pharmacopoeam
sueeicam et miUtarem commenlarius
me-dicopracticus (1846, 4:de uppl. 1869)
och Ben svenska farmacopéen
öfver-satt och kommenterad (1849—51). Led.
af vet. akad. 1884.
2- Anna B. (född Nordströth),
novell-författarinna, f. 1801, änka
efter prosten K. G. Berlin, utgaf
några historiska berättelser:
Försakelsen, novell från konung Magni
Ladulås’s tid (1835), Jörgen Krabbe (1837)
och Rosemparreska ättens utgång (1844).
Berlin?, Edvard Vilhelm,
topo-graf, f. 1813, d. 1883 som
bibliotekarie vid Lunds universitet, utgaf
Lund, öfversigt af stadens historia och
öfriga märkvärdigheter (1859, med
tillägg 1868), Malmö, histmdsk öfv erblick
(1865) m. m., hvaijämte han deltog
i redaktionen af den literära
tidningen Studier, kritiker och notiser (1842
—45), ombesöijde en granskning af
Hartmans geografi (1848, dess 13:de
uppl.) m. m.
BerndtSOn. 1. Kristoffer Isak
Bernhard B., lexikograf, f. 1809, f. d.
lektor i Gefle, har utgifvit en
Svenskfransk ordbok (1879—80) m. m.
2. Fredrik B., vitterhets-idkare,
publicist, f 1820 som svensk undersåte,
blef 1839 student i Upsala, men
flyttade kort derefter till Helsingfors
samt blef der 1847 docent i ästetik
och sedermera expeditionschef i
generalguvernörens kansli. 1853—65
var han hufvudredaktör för den
officiella Finlands allmänna tidning, i
hvil-ken han bl. a. skref teater-kritiker.
Död 1881. B. utgaf: Ben gamles
minnen, bilder från finska skogsbygden
(1843), Smärre dikter (1846),
kalendrarna Neckcn (4 årg., 1844—48) och
Fjäriln (1851), skådespelet Ur lifvets
strid (1851, flere upp).), Dramatiska
studier och kritiker (1879) m. m.
3. Charlotta B., novellist, har
utgifvit en skildring, kallad Julie
Lcy-den eller blad ur min biografi (1865,
pseud. Curt Brennow),
Berönius. 1. Johan B.
vitterhets-idkare, f. 1638, d. 1681 som
kon-rektor i Söderköping, öfversatte på
svensk vers en på latin skrifven
“commcedia“, kallad Rebecka (utg. af
Hanselli 1877).
2. Magnus B., latinsk skald, i. 1692,
d. 1775 som ärkebiskop, författade
åtskilliga latinska tal och
skaldestycken Hans söner adlades 1760
med namnet Björnstjema (se d. o.).
Berzelins, Jons Jakob, friherre,
kemist, föddes d. 20 aug. 1779 i
Väfversunda socken i Östergötland.
Han förlorade tidigt sina föräldrar
och uppfostrades derefter i en
morbroders hus. 1793 intogs han i
Linköpings skola, hvarifrån han erhöll
ett föga hoppgifvande afgångsbetyg,
och 1796 blef han student 1 Upsala,
hvarest han till en början måste
uppehålla sig genom att gifva lektioner.
Efter att 1799 hafva tjenstgjort som
biträdande läkare vid Medevi bälso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
