Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunn, blef han 1801 medicine
kandidat och 1802 medicine licentiat
samt utnämdes .kort derefter af
col-legium medicum til t adjunkt i
medicin och farmaci. 1804
promoverades han till medicine doktor. 1807
utnämdes han till professor i medicin
och farmaci vid den medicinska
skolan i Stockholm (sedan Karolinska
institutet), och denna befattning
bibehöll han till 1831, då han tog
af-sked på grund deraf att hans
verksamhet togs i anspråk för
kommunala ■ värf. 1808 kallades han till
ledamot af vetenskaps-akademien,
1829 till heders-ledamot af
vitter-hets-akademien och 1837 till en af
de aderton i svenska akademien. För
öfrigt var han medlem af de flesta
lärda sällskap i både Sverge och
utlandet. 1818 blef han adlad, och
1835 upphöjdes han i friherrligt
stånd. Han dog i Stockholm d. 7
aug. 1848.
B., hvilken tidigt vann stort rykte
som naturforskare, betraktas som den
nyare tidens förnämste kérnist och
mineralog. 4‘Det fins i kemien ej
någon lära, till hvars utbildning han
ej bidragit“, och hans
undersökningar bragte honom till uppställande
af ett nytt kemiskt system, den s. k.
elektro-kemiska teorien, som under
förra hälflen af detta århundrade
enväldigt herskade inom vetenskapen.
Frukten af sina undersökningar
offentliggjorde han i en mängd
skrifter, som vittna om hans förvånande
arbetskraft och energi. Bland dessa
arbeten, hvilka delvis upplefvat
många upplagor äfven på främmande
språk, må endast följande nämnas:
Nova analysis aquarum me de vien sium
(1800), Be electricitatis galvanice cel.
Volta excitce in corpora orgánica cffectu
(1802), Några underrättelser om
nyttan af artificiella mineralvatten (1803),
Afhandlingar i fysik, kemi och
mineralogi (1806—18, tills, med Hisinger
m. fl.), Föreläsningar i djurkemien
(1806—08), Lärbok i kemi (6 del.,
1808—30), Nytt mineralvatten (1814),
Afhandling oma biåsrörets användande
(1820) samt Årsberättelse^ i kemi
och-fysik (1821—41) och Årsberättelser
om kemi och mineralogi (1841—48),
hvilka han utgaf i egenskap af
veten-skaps-akademiens ständige
sekreterare, hvartill han valdes 1818.
Antalet af hans tidskrifts-uppsatser
uppgår till mer än 200. I Stockholm
restes 1858 öfver B. en af
Qvam-ström modellerad staty, på den plats,
som nu kallas “Berzelii park“. Se
skrifter af M. M. af Pontin, E.
Ryd-qvist och P. A. Siljeström.
Besche. Se Be Besche.
Beskow. 1. Bernhard von B.,
vitter författare, minnestecknare,
historiker, f. 1796, blef 1807 student i
Upsala och tog 1814 kansli-examen,
hvarefter han ingick i handels- och
finans-expeditionen, samt utnämdes
1815 till kopist, 1816 till kanslist
och 1818 till protokolls-sekreterare.
Redan dessförinnan hade han
upp-trädt som poet i tidskrifterna Iduna
och Allmänna journalen, och 1818—
19 utgaf han anonymt tvänne delar
Vitterhetsförsök (2:dra uppl. med
utsatt namn 1829, l:sta d. 3:dje uppl.
1862), i hvilka en särdeles
framstående talang röjde sig i det formella.
Derefter gjorde B. en längre utrikes
resa, hvarunder han stiftade förtrolig
bekantskap med flere bland Europas
yppersta literära personligheter, och
när han kommit tillbaka, blef han
snart själf, med sina ovanliga
världs-manna-egenskaper, en framstående
person, särskildt sedan han 1824
vunnit svenska akademiens stora pris
för det af fosterländsk hänförelse
präglade skaldestycket Sveriges anor.
1825 erhöll han titel af förste
ex-peditions-sekreterare i kungl. maj:ts
kansli, och s. å. blef han
handsekreterare hos kronprinsen Oskar. Der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
