Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. B. Wadström m. fl. Den
opartiska historie-skrifningen har haft
åtskilligt att anmärka mot de bredt
anlagda teckningarna Om Gustaf III
sam konung och menniska (1860—61),
Karl XII (1868—69) och Friherre
Georg Henrik von Görtz, statsman och
statsofer (1868). En del af
minnes-teckningarnn utgafs 1860—66 under
titeln Minnesbilder. För öfrigt
författade B. följande märkligare skrifter:
Vandringsminnen (2 del. 1833—34;
3:dje d. delvis tryckt, men ej
utgif-ven), Karl August Ehrensvärd (1841,
prisbelönt 1834 af
vitterhets-akade-inien), ¡Svenska akademien, Utter
är-historisk betraktelse (1839), Om den
behandling, som frågan rörande
kabinetts-kassans skuld rönt vid riksdagen (1841),
Om svenska akad emiens ordboksarbete
samt medlen till dess fortsättande (1854,
i akadis handl. för 1853), den hälft
filosofiska afhandlingen Om själens helsa
(1856, 3:dje uppl. 1870), ett tal Gm
förflutna tiders svenska m’dboksföretag
(1859), Karl den tolfte i Alt-Ranstadi
(1866), Om den estetiska betydelsen af
Thorilds strid emot Kellgren och
Leopold (1873, i sv. akad.rs handl.) och
slutligen Lefnadsminncn (1870).
B. promoverades 1842 till filos,
hedersdoktor vid Upsala högskola
samt utnämdes 1861 till öfverste*
kaminarjunkare och serafim
er-riddare. Han dog plötsligt 1868. Sin
förmögenhet hade han testamenterat
till svenska akademien, Upsala
högskola och statens historiska museum.
Se -skrifter af A. Blanche, E. von
Qvanten, J. E. Rydqvist och K. G.
Strandberg.
2. Gustaf Emanuel B., den förres
brorson, predikant, publicist, f. 1834,
sedan länge en af Stockholms mest
firade präster och en af evangeliska
fosterlands-stiftelsens ledare, har
ut-gifvit Reseminnen Jrån Egypten, Sinai
och Palestina (1861, 8:de uppl. 1876),
Om försoningsnåden (tre uppl. 1876)
äfvensom åtskilliga “betraktelser“ och
predikningar m. m., hvaijämte han
redigerat några periodiska skrifter af
religiöst innehåll.
Bethén, Arvid, öfversättare,
publicist, f. 1756, d. 1827 som filos,
magister och literatör, var under
några är notarie i hofkonsistoriet,
men måste 1787 lemna denna
befattning, med anledning deraf att han
vågade skriftligen yppa sin kärlek
till drottning Sofia Magdalena. Han
öfversatte Schillers smärre prosaiska
skrifter (1806) m. m. B. lär äfven
hafva författat några filosofiska
uppsatser, från kantianismens ståndpunkt.
Betty, pseudonym för Elisabeth
Chytraeus.
Beurling[bör ], Karl Henrik,
teologisk författare, f. 1794, d.
1879-som f. d. medaljgravör, utgaf
åtskilliga skrifter i svedenborgiansk anda.
Bexe ll. 1. Sven Petter B.,
hi-storieskrifvnre, f. 1775, blef 1792
student i Lund, 1795 lifdrabant hos
Gustaf IV Adolf och 1799 löjtnant,
men tog 1800 afsked ur
krigstjen-sten, prästvigdes i Lund 1801,
utnämdes s. å. till hofpredikant och
blef 1812 kyrkoherde i Göteborgs
stift. 1819 utnämdes han till
kontraktsprost, 1822 fick han professors
titel, och 1830 blef han teologie
doktor. Korr. led. af vitt. akad.
1829. Död 1864. B. utgaf åtskilliga
värdefulla arbeten: Hallands historia
och beskrifning (3 del., 1817—19),
Bidrag till svenska kyrkans och
riks-dagames historia, ur presteståndets
ar-chiv, ifrån år 1650 till närvarande
tid (1835, tills, med A. Ahlqvist och
A. Lignell), Göteborgs stifts historia
och herdaminne (2 del., s. å., tills,
med J. G. Bexell), Riksdag shistoriska
anteckningar, eller bidrag till svenska
kyrkans och riksdagarnes historia, ur
presteståndets archiv, riksdagarna 1755
—1778 (1839) m. fl.
2. Johan Gustaf B., den förres bro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
