Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beyer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der, historisk samlare, f. 1784, d.
1865 som prost i Göteborgs stift,
utarbetade tillsammans med den
föregående Göteborgs stifts historia och
herdaminne (se ofvan).
3. Karl Emanuel B., den förres
broder, teolog, f. 1786 (kanske rättare
1784), d. 1873 som teologie doktor
och kontraktsprost i Växiö stift,
ut-gaf Strödda predikningar (1823, det
vigtigaste af hans arbeten),
Psalm-boks-cateches (1829), Ansgarius eller
¿kristna religionens införande i Sverge
(1830, 3:dje uppl. s. å.), Samvetet i
förhallande till natur, konst och
vetenskap, med hufvudsakligt afseende på
ef ter bildning stlieoricn och med slutlig
tillämpning på samhällsläran och dagens
fr aga: kommunalförfattningen (1840),
Bibel-histoiisk lillkatekes (1849, 3:dje
uppl. 1858), Bibelförklaringar för
olärda (två saml. 1862—65) m. m.
1816—18 redigerade han Jönköpings
tidning.
Beyer (Beijer). 1. Johan von B.,
publicist, f. 1606 som tysk
undersåte, d. 1669 som svensk
öfverpost-direktör, var länge i egenskap af
postväsendets chef redaktör för de
s. k. Ordinarie post tijdender.
2. Johan Gabriel B., den förres son,
vitterhets-idkare, d. 1705 som general {+-+}
postdirektör, utgaf en öfversättning
af det franska skådespelet Cid m. m.
samt försökte sig äfven som
originalskald. Hans Poetiske dikter, till större
delen af andre språk på svenska
försatte, utgörande n:o 11 bland de
palmsköldska samlingarna, utgåfvos
1869 af Hanselli.
Bias, pseudonym för P. E.
Bergstrand.
Bibel-kommissionen, en ända
sedan 1773 bestående, fastän vid
åtskilliga tillfällen ombildad komité,
som haft sig uppdraget att verkställa
förbättringar i den svenska
bibel-öfversättningen. Se Bibel-upplagor.
Bibel-upplagor. Redan under
medeltiden gjordes i klostren
åtskilliga svenska öfversättningar af
enskilda bibliska böcker (se Svenska
fornskrift8äll8kapets handlingar); men
först 1526 utkom en svensk
öfversättning af hela nya testamentet,
utförd af Laur. Andrese, och först 1541
(1540) utgafs bibeln i sin helhet på
svenska, i en till större delen af Laur.
Petri verkställd öfversättning (med
Luthers tyska text som mellanhand).
De upplagor af denna s. k. Gustaf I:s
bibel, hvilka utgåfvos under 1500- och
1600-talen, undergingo högst
obetydliga förändringar, och äfven den
under Karl XII:s regering påbjudna
öfversättningen, den ännu gällande
s. k. Karl Xn:s bibel (1703),
öfver-ensstämmer i det närmaste med den
förut begagnade texten. Då
yrkanden på förbättringar i
öfversättningen både länge och ofta låtit
förnimma sig, tillsattes 1773 en s. k.
bibel-kommission; men ehuru denna
kommission, vid flere tillfallen
ombildad, nästan oafbrutet arbetat på att
åstadkomma en god och riktig
tolkning af bibeln, har den först nyligen
lyckats få någon af sina
proföfver-sättningar antagen och gillad. Den
första bland dess öfversättningar
(gjord af K. Aurivillius m. fl.)
utkom 1774—92; en annan, dock
endast nya testamentet (af S. Ödmann,
J. A. Tingstadius m. fl), 1816; en
tredje, föret nya testamentet (af A.
E. Knös m. fl ) 1853 (ny uppl. 1861)
och sedan gamla testamentet (af H.
M. Melin, H. G. Lindgren m. fl.)
1868; en fjerde 1877. Den sista,
år 1882 utgifna och 1883 antagna
proföfversättningen är redigerad af
A. N. Sundberg, K. A. Torén och
M. Johansson. Dessutom har nya
testamentet öfversatts af J. H.
Tho-mander (1835) samt af P. M.
Elm-blad, A. Falk och G. S.
Löwen-hjelm (1863), hvilkas arbete
utgått i flere upplagor. Öfversätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
