Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beyer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar tillika med inledningar,
förklaringar samt historiska och
geografiska upplysningar hafva utgifvits
af Johan Gezelius d. ä. och d. y.
(1711—28, ny uppl. 1863—66), af
Fjellstedt (1844—55, ny uppl. 1868
—75) samt af H. M. Melin (1858—
65, ny uppl. 1877). Se skrift af
A. I. Hazelius.
Biberg. 1. Nils Fredrik B., filosof,
f. 1776, blef 1793 student i Upsala,
1797 filos, magister, 1799 docent i
ästetik, 1805 adjunkt och 1810
professor i praktisk filosofi, sedan han
1808 fått professors titel. 1806
kallades han till lärare för Sverges
dåvarande kronprins. 1818 blef han
juris doktor. Arb. led. af vitt. akad.
1810. Död 1827. Såsom filosof var
B. föregångare till Boström, hvilken
tog djupt intryck af såväl hans
å»ig-ter som hans personlighet. Af hans
skrifter, hvilka utmärka sig för stor
klarhet och åskådlighet, märkas
följande: De indole et progressu
cul-tus europcei (1795—98), Progresmum
ccsthetices cum cultura philosophicc
con-nexus (1798), Primm stationes
progre-dientis in philosophia recent. idealismi
(1808), Spccimm artijicii Mst. herod.
ide-am sistens (1810) Commentationum
stoi-carum m. m. (1815—21), Grekernas
episka och tragiska skaldekonst, sedd
ur dess religiösa synpunkt (1816, i
vitt. akad.:s handl.), Manibus Caroli
XIII (1818, en vidlyftig parentation),
Om falsk och sann liberalism (1823—24,
i Svea, anon.) och Lärobok i den
filosof ska kriminalrätten (ej särsk. utg.).
Hans Samlade skrifter utgåfvos af
Delidén 1828—30. Jfr skrifter af
A. Nyblseus och E. Widmark.
2. Jakob Fredrik B.} teolog, f. d.
pastorsadjunkt, har utgifvit Bidrag till
den kristliga homiletiken (1860),
Hernö-sands stifts historia och herdaminne (3 d.
1876—79, ofdllb.),predikningar m. m.
Bibliophilus, pseudonym för J.
Backlund.
Bilberg; Johan, lärd, latinsk
skald, f. 1646, d. 1717 som biskop
i Strängnäs stift och f. d. professor
i Upsala, var en af sin tids lärdaste
män och en bland Sverges förnämste
latinske skalder. Som professor ådrog
han sig många obehag, genom att
försvara kartesianismen mot
teologerna. Hans arbeten, hvilka till stor
del ej blifvit tryckta, utgöras mest
af matematiska, filologiska, filosofiska
och teologiska athandlingar.
Nämnas må: Llementa geometrim (1687,
2:dra uppl. 1691), Computatio cyclica
(1688, 2:dra uppl. 1692) och
Synopsis computi eccies. (1717, ny uppl.
1729). Jfr A. Knös, “Hist. litt.
ppet. vestrog. lat.“, d. 3, s. 70—122.
Billberg, Gustaf Johan,
naturforskare, f. 1772, d. 1844 som f. d.
kammarrättsråd, utgaf Ekonomisk
botanik (1815), Botanicon Scandinavice
(1822) m. m., hvarjämte han skref
en del af texten till de palmstruchska
praktverken Svensk botanik och Svensk
zoologie, till hvilka han någon tid
innehade förlagsrätten. Som
vetenskapsman åtnjöt han icke stort anseende.
Sitt lefvande intresse visade han
äf-ven genom att stifta det Unnéska
samfundet i Stockholm, hvilket sällskap
1833 utgaf sina “handlingar“, men
snart upplöstes.
Billing. 1. Johan Samuel B.,
hippolog, f. 1795, d. 1851 som
rege-ments-läkare och professor vid
veterinär-inrättningen i Stockholm, utgaf
Grundlinier till hippologi o. s. v. (1836,
2:dra uppl. 1852), Undervisning i
hästkännedom (1837, 3:dje uppl. 1850)
m. m.
2. Axel Gottfrid Leonard B., teolog,
f. 1841, blef 1859 student i Lund,
1865 filos, doktor, 1867 docent i
praktisk teologi och s. å. lektor vid
katedralskolan, 1872 teologie adjunkt,
1877 teologie doktor och 1881
professor i praktisk teologi samt 1884
biskop i Yesterås. B., som ansågs till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
