Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en poetisk-mystisk
kristendoms-utgju-telse i form af samtal med Kristus,
jungfru Maria och helgonen,
upptecknades och öfversattes på latm af
Petrus Olai samt utgåfvos 1857—62
af G. E. Klemming. Till det
svenska språkets utveckling bidrog B.
i hög grad genom sin i
klosterreglerna giiha föreskrift att predikan
skulle hållas på detta språk och ej
på latin. Hon lär äfven hafva
föranstaltat om den af kaniken Mattias
påbörjade svenska
bibel-öfversättnin-gen. Det vigtigaste arbete,
somblif-vit skrifvet om hennes lif och
verksamhet, är dansken Fr. Hammerichs
“Den hellige Birgitta og kirken i
norden“ (1803). En förteckning öfver
hennes handskrifter och öfver
Birgitta-literaturen är intagen i 83:dje h. af’
Sv. fornskr. sällskits saml. Birgittas
lif har poetiskt behandlats af P. H.
Ling, i skådespelet “Den heliga
Bri-gitta“ (1818).
Biörklund, Jakob,
minnestecknare, f. 1818, tullkontrollör, har
författat en berättelse om
vetenskaps-och vitterhetssamhället i Göteborg
(1878) samt i egenskap af
sekreterare en längre tid utgifvit detta
sällskaps handlingar.
Bjerkander, Klas, naturforskare,
f. 1735, d. 1795 som kyrkoherde i
Skara stift och ledamot af
vetenskapsakademien, författade i meteorologi,
entomologi, botanik och
landthusbåll-ning m. m. en mängd sakrika
arbeten, hvaraf omkr. 50 finnas intagna
i nämda akademis handlingar. Jfr
tal af S. Ödmann (tr. 1798).
Bjngrgr, Mattias, svulstig
rim-mare, f. 1750, d. 1807 som
tullförvaltare i Enköping, var en af de
misslyckade versmakare, som togo
Thorild till mönster, och blef genom
tidningen Stockholmspostens gyckel
beryktad öfver hela Sverges rike.
De förnämsta af hans “mästerstycken
i det alldeles rasande“ torde vara
hans Skaldedikt öfver Sverige (1789,
ny uppl. 1871 i 50 ex.) och Saga
i Atland (1792), hvilka inspirerats
af Rudbecks “Atlántica.“
Bjnrbäck (förut Lundström), Olof,
lärd, f. 1750, d. 1829 som biskop i
Karlstads stift, författade
predikningar, tal, biografier samt filosofiska,
filologiska, teologiska och ästetiska
skrifter m. m., bland hvilka dock
endast några få blifvit tryckta.
Der-jämte utgaf han i öfversättning
Shak-speares Hamlet (1820), Schillers Cabale
och kärlek (1821, som likväl är
mycket fritt öfversatt) m. m. “Hans
ästetiska skrifter vittna om ett
verkligt snille, som dock fann behag i
åtskilliga bisarrerier“. Andra af hans
arbeten sprida klart ljus öfver många
vigtiga ämnen inom staten och
kyrkan. B. hade jämväl anseende som
vitterhets-idkare.
Bjursten, Anders Herman, vitter
författare, läroboks-författare, f. 1825,
blef 1844 student i Upsala och 1851
filos, doktor, tjenstgjorde dereflter som
lärare vid skolor i Stockholm samt
utnämdes 1860 till lektor i svenska
och latin vid dervarande gymnasium.
1866 af hände han sig själf lif vet.
B. var ganska framstående som skald,
dock mera genom formens retoriska
prakt än genom innehållets värde.
Åtskilliga af hans skaldestycken och
diktsamlingar vunno pris i svenska
akademien. De förnämsta af hans
vittra arbeten äro: romanerna Ödets
lek (1850, 2:dra uppl. 1861),
Egoismen (1852), Gyltas grotta (1853, ny
uppl. 1880) och Öfvcrste Stobée (1854)
samt dikterna och diktsamlingarna
Minnen från Gripsholm (1855), Gejion
(1858), Napoleon-Prometheus (1864)
äfvensom de ej särskildt utgifna En
natt på Vättern och Gustaf Vasa i
Bålarna. Vidare må nämnas
berättelserna Två systrar (1848) och Två
flammor (1860). Hans Valda romaner
äro under utgiihing sedan 1882. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
