Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Karl (Carl) Adolf Teodor B.,
f. 1831, landshöfding, f. d. chef for
skogsstyrelsen, har utgifvit en
Hand-bok i skogsskötsel (1868, 2:dra uppl.
1877), Handledning i skogsskötsel för
allmoge (1870) m. m.
Björllh, Gustaf ,
militär-skriftstäl-lare, novellist, f. 1845, blef 1862
kadett, 1873 löjtnant i generalstaben,
1874 löjtnant i regementet, 1879
kapten i generalstaben och 1882
lärare vid krigshögskolan. Sedan
1871 har han varit sekreterare i
Stockholms militär-sällskap. B. har
utgifvit åtskilliga förtjenstfulla
arbeten, dels krigsvetenskapliga och
historiska, dels novellistiska: Redogörelse
för tyska rikets arméorganisation (1871),
Vämepligt och krigsbildning (1872),
Bilder ur Sveriges krigshistoria (1,1876),
romanerna En framtidssaga och Carl
Svenske (bägge s. å.), Elsa, en
berättelse från hexprocessernas tid (1879),
Hertigen, historisk interiör i två akter
(8. å.), Finska kriget 1108—09 (1882),
Sveriges krig i Ryssland 1805—07
(s. å.), Gustaf II Adolf (s. å., tills,
med M. Höjer), några föredrag i
föreningen Värnpligtens vänner m. m.
Sedan 1879 har han utgifvit en
“läsebok“, kallad Svenske soldaten.
Björling. 1. Karl Olof B.,
teolog, f. 1804, blef 1822 student i
Upsala, 1830 filos, doktor, 1833
teologie kandidat, s. å. adjunkt vid
gymnasiet i Gefle, 1839 teologie
licentiat, 1840 präst, s. å. lektor vid
nämda läroverk, 1843 tillika rektor,
1844 teologie doktor, 1846
kyrkoherde i Arboga, 1847 kontraktsprost,
1852 domprost i Vesterås och 1866
biskop i Vesterås stift. Död 1883.
Hans förnämsta arbete är Den kristna
dogmatiken enligt lutherska kyrkans
bekännelseskrifter (1866—75). Bland
hans öfriga skrifter märkas: Den
evangelisk-lutherska trosläran, systematiskt
behandlad (l:sta d. 1847, 2:dra d.
1869), Förslag till omarbetning af nu
gällande katekes (1851, förord ad t af
prästeståndet 1850), Om de?i
praktiska thelogiens begrepp (1856, i Handl.
rör. prästm. i Vesterås s. å.), M.
Luthers lilla katekes med Lindbloms
förklaring med förändringar (1871,
2:dra uppl. 1876) och Om den
nuvarande predikande
lekmannaverksamheten (1873).
2. Emanuel Gabriel B.,
matematiker, f. 1808, blef 1826 student i
Upsala, 1830 filos, doktor, 1836 docent
i mekanik samt 1845 lektor i
matematik och sedan tillika rektor
Vesterås. Led. af vet. akad. 1850.
Död 1872. B. verkade reformerande
genom sin Elementarlärobok i qlgebra
(1832, listig d. 10:de uppl. 1877), med
h vilken han införde de af fransmannen
Cauchy antagna beteckningarna och
definitionerna, samt beredde sig i
matematikens historia ett framstående
rum genom åtskilliga för lärda
tidskrifter författade afhandlingar. Till
skolornas bruk utgaf han, jämte sin
bekanta algebra, ett Utkast tiU
cle-mentar-geometri (1831—33), Allmän
proportionslära med tillämpning på
geometriens element er in plano, en
omarbetning af Euclidis 4:de, 5:te och
Ode böcker (1840, 2:dra uppl. 1845)
samt Förändringar och tillägg vid v.
Ziveigbergks lärobok i räknekonstm
(1850; 3:dje uppl. 1861).
3. Karl Fabian Emanuel B., den
förres son, matematiker, fysiker, f.
1839, blef 1857 student i Upsala.
1863 filos, doktor, s. å. docent i
matematik, 1867 lektor i Halmstad
och 1873 professor i matematik i
Lund. Han är företrädesvis bekant
genom sina populära skrifter: Solen
(1869, 3:dje uppl. 1874), Om
tin-dames lagar och försöken till
väderleks-förutsägelser (1871, 2:drauppl. 1875),
Meteoriter och kometer (1874) samt
Klangfärger och språkljud (1880). Till
ledning for studerande har .han ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
