Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brusevitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvänne katolska biskopar i Skara.
Den äldste, Brynolf Algotsson, en af
den svenska medeltidens
namnkunnigaste prelater, d. 1317, författade
hymner, eller s. k. “historier“, hvilka
under medeltiden voro mycket
berömda. (Jfr en af G. E. Klemming
1877 utgifven upplaga af “Vita Bry-V
nolphi“.) — Den yngste, Brynolf
Ger-laksson, d. 1505, utgaf ett breviarium
for Skara stift (tryckt i Nürnberg
1498) och försåg de af honom själf
i Husaby uppställda biskops-portratten
med rimmade underskrifter, som
ut-gifvits under titeln Skara biskopars
rimkrönika (senast 1871 i “Scriptores
rerurn suecicarum msedii se vi“).
Bråkenhjelm9 Per Reinhold,
matematiker, f. 1796, d. 1856 som tit.
professor, kyrkoherde i Göteborgs
stift och f. d. lektor vid Karlberg,
utgaf Here fortjenstfulla läroböcker i
matematik: Proportionsläran efter
F.u-clides (1832), Geometri for
handtver-kare oéh konstnärer (1834), Räknekonst
for korporalssko)’oma (1837; 2:dra
uppl. s. å. under titel Räknekonst för
nybegynnare), Lärobok i algebra för
begynnare (1841, 2:dra uppl. 1851)
m. fl.
Brtims. 1. Sven B., teologisk
för-fhttare, f. 1612, d. 1693 som f. d.
kunglig lifmedikus och f. d.
professor i medicin vid Upsala högskola,
utgaf en Kort och enfaldigh forklaringh
öfter dhen mindre doct. M. Lutheri
catechismum (1681, anon.). Föröfrigt
är han som läkare kand genom de
af honom uppfunna s. k. “Bromsens
droppar“, hvilka länge spelade en
stor roll i folkmedicinen.
2. Ingemund B., teolog, f. 1669,
d. 1722 som teologie doktor och
superintendent i Karlstad, stred
man-häftigt mot sin tids svärmare,
sär-skildt pietistema, bl. a. genom sina
hägge arbeten: FisehUni pietismus
de-tectus (öfvers., 1714) och Ett kort
tillskott till FisehUni pietismus detectus
eller det pietistiska svärmeriet (1715).
Han var en man med mycket stor
lärdom.
3. Johan Vilhelm Ä, den förres
son. Se IAljestrale.
Budde, Jöns (Johannes), äfven
kallad Jöns Rök, öfversättare, under
slutet af 1400-talet munk i
Nåden-dals kloster, verkställde 1469—81
åtskilliga öfversättningar från bibeln,
hvilka äro af stor vigt för
kännedomen om det svenska språket under
medeltiden: Anshclmi Elucidarius,
Siee-lenna closter (utgifven af J. E. Rietz,
i “Script. suec. med. «vi“) samt
Böker Machabeorum, Judit, Hester och
Ruth (utgifna af G. E. Klemming
1853, i svenska fornskriftsällskapets
samlingar).
Burans« Se Bureus.
Bure. 1. Anders B., kartograf, f.
1571, d. 1646 som assessor i
krigskollegium och general-matematikus
(motsv. general-landtmäteri-direktör),
utgaf de första någorlunda pålitliga
kartorna öfver Skandinavien:
Lap-poniee, Bothuniee Cujanieeque, regni
Sueeiee provineiarum septentrionalium,
nora deUneatio (1611) och Orbisarctoi
descriptio (1626, ofta kopierad
utomlands; med text s. å.)
2. Jonas Ä, den förres broder,
rättslärd, genealog, f. 1575, d. 1655
som “custos archivi“ och f. d. svensk
legat i Danmark, anses hafva
utgif-vit Sverikes rijkes landslagh (1608)
och Svea rikes stadslagh (1617, ehuru
uppgiften särskildt rörande
landslagen fordrar bekräftelse) samt
författade en nu i riksarkivet förvarad
samling genealogiska tabeller öfver
svenska ätter, hvilken samling länge
betraktades som en källskrift af
första ordningen.
Bureus (Burceus), Johan,
fom-forskare, f. 1568, d. 1652 som
riks-antiqvarie, riksarkivarie och kungl.
bibliotekarie, utgaf en mängd lärda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
