Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carleson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—35, månadskrifi), ett
Hushålls-lexkon (1756, 2:dra uppl. 1769), en
Kort och tyékUg undervisning huru nan
skatt första och bruka nmstafven (1742,
3:dje uppl. 1748) och ett Försök titt
svänska skaldekonstens upphjelpande
etter samling af utvalde svänske rim
och dikter (1737—38), genom hvilket
arbete han for eftervärlden bevarade
flere äldre poeters verk. Han skref
dessutom själf ätskilliga tal,
tillfallig-hets-dikter m. m.
2. Edvard C., den förres broder,
f. 1704, d. 1767 som president i
kommers-kollegium, utgaf åtskilliga
skrifter i ekonomiska ämnen och
biträdde sin broder vid utgifvandet
af “Sedolärande Mercurius“.
Carlino, pseudonym for K. R.
Nyblom.
Carlot, pseudonym för A. Ch.
Ed gren.
Carl80H. 1. Karl August C.,
teolog, filolog, f. 1800, d. 1858 som
kontraktsprost i Skara stift, utgaf
Latinsk språklära (1835, 2:dra uppl.
1841), Bigter (1 h. 1836), Strödda
predikningar (3 h. 1841—45) m. m.
2. Fredrik Ferdinand C.,
häfdateck-nare, föddes d. 13 juni 1811, blef
1825 student i Upsala, 1833 filos,
doktor, 1835 docent i historia, 1844
adjunkt i historia och statistik, 1846
e. o. professor och 1849 Geijers
efterträdare som professor i historia.
1837—46 var han lärare för Oskar I:s
söner. 1863—70 och 1875—80 var
han statsråd och chef för
ecklesiastikdepartementet. 1859 kallades han
till en af de aderton i svenska
akademien. 1877 tog han afsked från
sin professur. C., som i egenskap
af riksdagsman och
ecklesiastik-mi-nister gripit djupt in i vårt
offentliga lif (företrädesvis i fråga om
undervisnings-väsendet har han
uträttat mycket både godt och ond t),
har som häfdatecknare beredt sig
ett rum bland våra främste. Hans
förnämsta historiska verk, Sveriges
historia under konungarna af pfaleiska
huset (6 del., 1855—81; l:sta d. omtr.)
som bär tydliga spår af att författaren
är en praktisk statsman, utgafs
samtidigt på tyska, under titeln
“Ge-schichte Schwedens“ (i Heerens och
Ukerts samling af de europeiska
staternas historia). Smärre af honom
författade historiska arbeten äro: Om
fredsunderhandlingarna aren 1709—18
(1854), Om den svenska
statsförvaltningens förändrade skick under konung
Karl XI:s regering (1860), Berättelse
om riksdagen 1680 (s. å.), Om Sveriges
inflytande på konungavalet i Felen 1704
(1861), minnesteckningar öfver K* A.
Agardh (s. ä.) och G. O. Stenbock
(1873) m. m. Bland hans öfriga
skrifter märkes broschyren Om svenska
elementarläroverken och deras
förbättring (1843). Dessutom har C.
ut-gifvit E. J. F. Kjellanders “Minnen‘*
(1842).
3. Gustaf Vilhelm C.f teolog, f.
1811, d. 1879 som kontraktsprost i
Göteborgs stift och f. d.
legationspredikant i London, utgaf
Anteckningar rörande svenska kyrkan i
London (1852).
4. Herman Immanuel C., läkare, f.
1814, stadsläkare i Karlskrona, har
utgifvit Afbildningar titt
förlossnmgs-läran, jemte inledande text (1859) m. m.
5. Fredrik Teodor C,, teolog, f. 1820,
prost i Göteborgs stift och f. d.
lega-tions-predikant i London, har
öfver-satt bibeln på norska (1859 o. f.) m. m.
6. Ernst C.t historiker (son af
Fredrik Ferdinand C.), f. 1854,
sedan 1883 lektor i Göteborg, har
författat afhandlingar Om Karl XII*
vistelse i Sachsen 1806—07 (1877),
Sverige och Preussen 1701—09 (1880,
i Hist bibi.), afd. om Hrottstmg
Kristina (i Illustr. Sveriges historia) m. m*
Carl 81 éB, O. A.j nautisk författare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
