Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crusenstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mien (1840—43) m. m. — En tredje
broder, kapten Baltzar C., var stiftare
af den svenska slöjdskolan.
Crusenstolpe# 1. Magnus Jakob
C., roman-författare, publicist, f. 1795
i Jönköping, blef 1811 student i Lund,
1814 auskultant i gota hofrätt, 1817
vice häradshöfding, 1820 adjungerad
ledamot i svea hofrätt, 1821 t. f.
landssekreterare i Skaraborgs lan och
1825 assessor i sistnämda hofrätt.
1834 fick han på begäran afsked
från sitt ämbete. Som författare
uppträdde han 1821, anonymt, med
några berättelser, 1822 med en
nationalekonomisk skrift, som gjorde honom
bekant med Karl XIV Johan, och
1825 med sin första politiska
broschyr, Idéer till en förbättrad national
representation. Under riksdagen 1828
—30, dä han i förening med L. J.
Hierta utgaf en riksdagstidning,
uppträdde han som oppositionsman på
riddarhuset, men kort derefter kom
han i förtrolig beröring med
konungen och användes sedan att bekämpa
oppositions-prä8sen. Efter att 1831
—33 hafva redigerat den officiösa
tidningen Fäderneslandet och på
densamma offrat sin förmögenhet,
öfver-gaf han dock höga vederbörande,
som behandlat honom med stor
otacksamhet, och uppträdde sedan under
hela sitt lif som den regerande
konungens argaste motståndare. Hans
skrifter, som hänförde genom den
mästerliga stilen och det pikanta
innehållet, vunno stor spridning: Skildringar
ur det inre af dagens historia (1834,
omfattande “De frånvarande“, 4:de
uppl. 1837, och “De närvarande“,
2:dra uppl. 1836), Î770, Î772,1809
(1836, 2:dra uppl. 1837),
Forte-feuille (1837—45), Historisk tafla af
/. d. Gustaf IV Adolfs första
lefnads-ar (1837), StäUningar oehförhållanden,
behandlade i bref (1838—51 som
oregelbundet utkommande lösa häften,
1852—64 som månadskrift; ett slut-
häfte, med nekrolog öfver C. m. m.,
utkom 1865) m. fl. Med anledning af
ett i sistnämda arbete fäldt uttryck,
att “konseljen“ gjort sig skyldig till
sabbatsbrott, blef C. 1838 anklagad
for “majestätsbrott“ och s. å. dömd till
tre års fängelse, hvarefter han på
Vaxholm tillbragte sin strafftid. (Denna
dom gaf anledning till blodiga
uppträden i Stockholm.) C. fortsatte dock
obehindradt sin författar-verksamhet,
med ännu större hätskhet än förut,
skref Vidräkning oeh ref osm (1839),
Föst ur ett svenskt stat sfän g dse (s. å.),
och sina historiska samt
historiskromantiska berättelser: Morianen eller
holstein-gottorpska huset i Sverige (1840
—44), Carl Johan och svenskame (1845
—46) samt Huset Tessm under
enväldet och frihetstiden (1847—49), i
hvilka arbeten han på ett föga
ridderligt sätt hopblandade sanning och
dikt. Romanerna omtrycktes 1880
—83 under titeln Historiska tidsbilder.
Bland öfriga skrifter från denna
senare period märkas: Riksdagen 1850
pa scenen och mellan kulisserna (1850),
Karakteristiker ur samtidas förtroliga
bref och anteckningar (1851),
Riksdagen’ 1851 (s. å.), Anekdoter för
bade historiens och skämtets vänner
(s. ä.), Revolutionen den 13 Mars 1809
(1859), Historiska personligheter (I,
“Carl XIII och Hedvig Elisabeth
Charlotta“, 1861; II, “Stamfaderns
antecedentia“, 1863). Dessutom
författade C. en mängd artiklar i
tidningar (Dagen, Folkets röst,
Aftonbladet, Svenska tidningen,
Posttidningen m. fl.), skref en stor
sam-ling ypperliga Dödsrunoi’ i
kalendern “Svea“ (1857—65) m. m. Som
stilist var han en bland de främste
i vår literatur, “ofta lysande och
praktftdl, alltid elegant och afrundad,
om än stundom allt för sirlig och
oratorisk.“ Deremot var han som
roman-författare svag i komposition
och karaktärs-teckning. Ett urval af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
