Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dybeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ksk historia om frälseståndet % Sverige
(1769; ånyo uppl. 1795 och 1822,
med forts, af dåv. utg., under titeln
“Försök till en historia om Sveriges
adel“) äfvensom Utkast till en svensk
mynt- och fnanshistotia (1771).
Der-jämte utgaf han ett storre verk i 4
delar: Utkast till allmänna historiefi
(1766—81) m. m. Död 1796.
Eberstein. 1. Karl Johan E.y
teolog, f. 1758, d. 1838 som biskop
i Visby stift samt f. d. teologie
professor och domprost i Lund, utgaf
följande skrifter: Compendium
theolo-gice moralis, eller sammandrag af den
bistliga sedoläran (1781, 2:dra.uppl.
1795), Försök till en lärobok i
theo-logia dogmatica (1826), Kort inledning
att rätt för stå och mvända bibeln (s. å.),
Försök till förklaring af mindre
tydliga ställen i nya testamentet (1837)
samt några predikningar och
akademiska afhandlingar.
2. Karl Kristian E.f den förres
son, vitterhets-idkare, biografisk
samlare, f. 1794, d. 1858 som tit.
professor och kyrkoherde i Lunds stift,
utgaf följande vitterhets-arbeten:
Mina tidsfördrif (’1826), Mina
höstblom-mot’ (2 bd, 1853 och 1860), Bispen,
utkast till en poetisk kalender (1852,
en satir mot biskop Faxe) och
Julbocken, utkast till en poetisk kalender
för B—a härad (1854, de bägge sista
under sign. E—n). För öfrigt utgaf
han Visby stifts matrikel (1836, den
första matrikel för detta stift) samt
några predikningar och akademiska
afhandlingar. Han var på sin tid
vida känd for sin qvickhet och sina
ständiga fäjder med domkapitlet.
Echman, Karl, predikant, f. 1686,
d. 1749 som kontraktsprost och
kyrkoherde i Söderköping, författade alla
högmässo-predikningarna i de med
stort bifall mottagna “Meditationes
homileticue“, som utkommo 1741—49.
Edelcrantz (förut Ctevberg),
Abraham Niklas, friherre, vitterhets-idkare,
fysiker, f. 1754 i Finland, blef 1780
bibliotekarie vid Abo högskola,
1783 andre direktör vid “de kungl.
spektaklerna“, 1793 titulärt
kansliråd, 1804 förste direktör vid kungl.
teatern och hofkapellet (hvilken
befattning han innehade till 1810),
1805 öfverintendent och chef för
kungl. museet samt 1813 president
i kommers-kollegiet. 1786 utsågs
han till en af de aderton i svenska
akademien. Död 1821. Som
fysiker vann E. ett stort namn, och
hans afhandling om Telegrapher och
försök till en ny inrättning der af (1796)
öfversattes på flere språk. Som
vitterhets-idkare gjorde han sig bemärkt
genom en Ode till svenska folket (1786),
operan Alcides inträde * verlden (1793),
folksången Bevare Gud vår kung
(1805, öfvers. från engelskan) m. m.
Led. af vet. akad. 1797. Hed. led.
af vitt. akad. 1808.
Edelfelt, Johanna Katarina (född
Benzelstjciwa), novellist, f. 1794, d.
1841, gift med en handlande,
utgaf anonymt berättelserna Bosenf esten
(1839) och Brudparen i Mörmms
kyrka (1841).
Edelsvärd. 1. Fredrik Vilhelm
E., agronom, publicist, f. 1798, d.
1858 som sekreterare i Viborgs läns
hushållningssällskap och f. d. major
i svensk tjenst, utgaf de första
årgångarna af Tidskrift för
landtmanna-och kommunal-ekonomien (1842—44,
forts, af Arrhenius) och var sedan
en flitig medarbetare i den finska
tidningen “Viborg“.
2. Adolf Vilhelm E., den förres son,
f. 1824, arkitekt vid statens
järnvägsbyggnader, har utgifvit
Landtbygg-nadskonstens utveckling i Sverige under
de senaste årtiondena (1869) och var
1859—68 medredaktör af Tidsbift
för byggnadskonst och ingevnörsvetenskap,
EdénillS, Jordanus Nicolai, teolog,
f. 1624, d. 1666 som teologie doktor
och professor i Upsala, var en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
