Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pedagog, f. 1809, d. 1862 som
kyrkoherde i Skara stift, utgaf åtskilliga
smärre skifter: Doktor A. Tholucks
predikosätt, etter konsten att återbringa
de bildade satnhällsklassema till ett
allmännare deltagande i den offentliga
gudstjensten (1840), Dre/ frän
Ferdi-nand till Fredrika om undervisning och
uppfostran (1841), Bidrag till läseriets
historia i Sverige (1849), Den nya
folkskolan i Sverige (1851—52) och
Svensk rättstafningslära, i enlighet med
svenska akademiens stafsätt (1852,2:dra
uppl. 1864) m. fl., samt en
utförligare skildring af en med statsanslag
foretagen resa, Besa genom Danmark,
Tyskland och Schweitz aren 1849,1850
och 1852, med hufvudsakligen fästadt
af seende pä dessa länders folklif och
folkbildningsanstalter (3 del. 1852—55).
1848—53 redigerade han Tidskrift
för folkskolelärare och
folkskolebildnin-gens vänner.
Ekerman, Fetms, lärd, f. 1696,
d. 1783 som eloquentiae professor
emeritus i Upsala, utgaf ett större
antal akademiska afhandlingar än
någon annan svensk universitets-lärare
gjort — nämligen ej mindre än 516
stycken (1738—75).
Ekerot, Olof Fet• Hjalmar (pseud.
Alma Bek och Heribert),
vitterhets-idkare, publicist, redaktör tör
tidningen Smålandsposten 1873—78, har
författat Svenska borgsägner (1883—84),
åtskilliga smärre teaterstycken m. m.
Ekholm, Etik, polyhistor,
publicist, f. 1716, d. 1784 som notarie
vid Stockholms bokauktionskammare,
författade en mängd polemiska
arbeten i de mest olika ämnen:
språkforskning, literatur-historia, politisk
historia, teologi, uppfostrings-lära,
finans-lära och geologi. Märkligast
är han genom sina
språkvetenskapliga arbeten, i hvilka han vände sig
företrädesvis mot K. G. Tessin och
Sven Hof rörande rättskrifningen af
svenska ord samt uppträdde med det
sedermera af Leopold försvarade
yrkandet att främmande ord i svenska
språket skulle följa svenskans
rätt-skrifningslagar. Bland hans skrifter
nämnas: en Afhandttng rörande
skrif-sättet, Det rätta skrifsättet i vissa ard
bestyrkt samt mot Hofs . . . inkast
försvar adt, Anmärkningar öfver ett och
annat rörande TJlfle bokstäfver och
spräk, Historiska vittnesbörd otn
vattnets fordna höjd i Östersjön,
Afhand-ling om Aspö runsten, Underrättelse
om tre olika öfversättningar ok flere
eljest skiljaktiga upplagor af psaltaren
pä svenska, en med anmärkningar
försedd öfversättning af Lacombes
Drottning Christinas historia,
Omväxling af smä nöjsamma ok nyttiga skrifter
(3 del. 1759—60), Kritiska ok
historiska handlingar rörande svenska
historien ok språket (3 saml. 1760), Förra
tiders botemedel mot myntets stegrande
och utförande ur riket (1761) m. fl.
E. utgaf dessutom ej mindre än sex
tidskrifter: Den nye svenske Mercurius
(juli 1761—okt. 1762), mellan
Gjör-vells första och andra “Svenska
Mercurius“, vidare Den svenska fatburen
(1767—71), Nytt och gammalt (1767
—70), Svenska kyrkohandttngar (1770
—71), Fostittonen (1771—72) och
Granskaren (1782—83).
Ekkis, pseudonym for J. F.
NMson.
Eklnnd. 1. Abraham Fredrik E.r
medicinsk författare, f. 1839,
bataljons-läkare, har utgifvit några smärre
medicinska skrifter.
2. Fer Gustaf E., teolog, f. 1846,
e. o. professor i Lund, har utgifvit
Grunddragen af den kristliga trosläran
(1880, 2:dra uppl. 1881), Om edenr
särskildt säsom obligatorisk (s. å.),
Kyrkans allmänna historia, i
öfversigtframställd (1883), Sammandrag af kyrkans
allmänna historia (s. å.) m. m.
Ekman. 1. Olof E. {Olaus Joné)r
teolog, f. 1639, blef 1681 domprost
i Strängnäs och 1688 kyrkoherde (se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
