Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekströmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvit anledning till Kellgrens
bekanta satir “Mina löjen“.
Elfving. 1. Andet’8
väckelsepredikant, f. 1745, d. 1772 som
gu-vernements-pastor i Stralsund, var en
mycket begåfvad andlig talare,
bekant äfven for det nu lefvande
släg-tet genom en Kristlig huspostilla (utg.
törst 1854—56, 5:te uppl. 1875).
2. Johan Isak £.,
läroboks-förfat-tare, f. 1798, d. 1864 som lektor
i Stockholm, utgaf Lcseubungen in
der deutschen Sprache (1817,4:de uppl.
1837, anon.), lärobok i franska
språket (I, 1845), Fransk läsebok f ör
skolor och gymnasier (1849—50), Fransk
läsebok för begynnare (utg. 1865 med
ordbok och förkl. af L. Paban) m. m.
Elgström, Fer, skald, f. 1781,
blef student i Upsala 1799, filos,
magister 1809 och kopist i
ecklesiastikexpeditionen 1810. Död redan
sist-nämda år. Efter att länge i
hemlighet hafva skrifvit vers, med
Kellgren som förebild, intogs han 1807
i sällskapet “Musis amici“ samt var
derefter, näst Atterbom, den mest
produktive och egendomlige poeten
i Aurora-förbundet. Hans Samlade
vitterhets-arbeten, hvilka i allmänhet
utmärka sig genom en sjuklig
känslosamhet, utgåfvos 1860 af Hanselli.
På prosa efterlämnade han tvänne
af handlingar: Hvad rätt har ett folk
att döma sin regent? (1809) och Om
ett stort, ett patriotiskt tänkesätt (1810).
Se skrift af Atterbom.
Elis Emil, pseud. for E. E.
Hacksell.
Elisifs visa, en allmänt känd,
af J. G. Hallman 1732 tryckt
folkvisa (“I Östgiötha bodde en herre
sva bold“ o. s. v.), har länge ansetts
vara författad i slutet af 1300-talet,
af biskop Nils Hermansson i
Linköping, men torde vara vida yngre,
kanske härleda sig från Hallman
själf. Jfr K. Bergströms upplaga af
de svenska folkvisorna.
Elliot, Josef, medicinsk
författare, f. 1799, d. 1855 som professor
och direktör för allmänna
barabörds-huset i Stockholm, utgaf en
Lärobok för barnmorskor (1851, ofullb.)
m. m.
Ellmln, Johannes,
vitterhets-id-kare, f. 1797, d. 1865 som f. d.
provinsial-läkare, utgaf ett häfte
Bikter (1834, sign. E—n), en skrift om
bildningscirklarna m. m.
Elmgren, Sven Gabriel, finsk
bi-bliognost, historiker, f. 1817, blef
1836 student i Helsingfors, 1840
filos, magister, 1844 teologie
kandidat samt 1848 amanuens och 1862
vice bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket. 1860 kallades han till
heders-doktor i hi stori sk-filologi ska
fakulteten, och 1873 erhöll han
värdighet af e. o. professor. Hans
vig-tigaste arbeten utgöras af tvänne
bibliografiska verk: Öfversigt af
Finlands litteratur ifrån år 1542 till 1770
(1861) och Öfversigt af Finlands
litteratur ifrån år 1771 till 1863 (1865).
För öfrigt har han författat
Beskrif-ning öfver Fargas socken (1848, förut i
“Suomi“), Finska efämerider (1854),
Beskrifning öfver S:t Mårtens socken
(1857), Nådendals klosterruiner (1863)
m. m., redigerat Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning (1850—54)
samt ombesörjt utgifvandet af H. G.
Porthans valda skrifter (1859—73)
och G. A. Wallins reseanteckningar
(1864—66). Han har jämväl upptäckt
det fragment af “Konunga- och
hof-dinga-styrelsen“, hvarigenom
äktheten af denna skrift kunnat bevisas.
Elofsson, Sven, en af Gustaf I
och hans söner mycket använd
diplomat (lefde ännu 1599), skref en
delvis ännu i manuskript befintlig
krönika om de händelser, i hvilka han
deltagit.
Elsa, pseudonym för I. Sohenfelt.
Elvins, Fe?’, matematiker, f. 1710,
d. 1749 som vetenskaps-akademiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
