Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Jakob F, den förres broder,
mekaniker, f. 1788, d. 1832 som
öfverste-löj tnant och karantäns- befäl
-hafvare på Känsö, skref en
uppseendeväckande broschyr, kallad Oväldiga
tankar om Götha canal (1818) samt
några smärre uppsatser.
3. Se Forssell.
Forselles [-sä’ll], Jakob Henrik
af, geognost, f. 1785, d. 1855 som
bergshanptman vid Sala silfververk,
var från 1838 hufvudsakligen
sysselsatt med ledningen af de af
bruks-societeten bekostade geognostiska
undersökningarna af Sverge och med
upprättandet af dithörande kartor.
Skrifter: Hydrauliska försök anställda
vid Fahlu grufva åren 1811—15 (1818
—21, tills, med P. Lagerhjelm och
G. S. Kallstenius), Berättelse om Sala
silfververk (1818), Resonerande
katalog öfver en geognostisk samling af
svenska allmänna bergarter (1854) m. fl.
Forsluell, Johan Henrik,
farma-kolog, f. 1799, d. 1877 som f. d.
apotekare i Lund, utgaf flere
för-tjenstfulla skrifter i farmakologi:
Kort underrättelse otn medicinalväxters
odling och svenska växtdrogucrs
insamling stid (1832), Lärobok i pharmacien
(1836—38), Om pharmaciverket i
Sverige (1836, 2:dra uppl. 1837),
Recept-formlerna i Huf elands enchiridion
me-dicum i pharmaceutiskt hänseende
granskade (1842), Medico-pharmaceutiskt
kaleidoskop (1843) m. fl.
Fo rsius, Sigfrid Aron, astronom,
kallad Sverges förste astronom, f.
på 1550-talet, vistades 1593—96 i
Reval, sannolikt såsom skollärare, var
1599—1600 fältpredikant, utnämdes
vid samma tid till hertig Karls
hof-predikant samt blef 1601 kyrkoherde
i Närpes och 1602 i Kimito. 1606
anklagades han för förrädiska
stämp-lingar mot hertigen, hölls med
anledning deraf fängslad under ett års
tid, men förordnades 1608, sedan han
blifvit frikänd, att förestå astronomie
professuren i Upsala samt blef 1810
kyrkoherde vid riddarholmskyrkan
i Stockholm och deijämte 1612
kunglig astronom. Af Upsala domkapitel
trakasserad som astrolog och spåman,
afsattes han slutligen från sina
ämbeten och var derefter utan
anställning, tills han 1621 erhöll ett litet
patronelt pastorat i Finland. Död
1627. F. har sin största betydelse
derigenom att han var en bland de
förste svenske vetenskapsmän, som
själfständigt utarbetade almanackor
för en svensk orts horisont, gällande
för åren 1608—10, 1613-15, 1617
—19 och 1621—24. Andra af
honom utgifha skrifter äro, såsom
uppblandade med astrologiska griller,
af mindre betydenhet. Nämnas må
följ ande: Speculum vitce humanee (1582),
Beskrifning öfver resan till
Lappmarken (företagen på uppdrag af
hertigen, troligen 1602), Berättelser om
kometer (1607 och 1619) samt
Mineralogia på svenska (1613).
Forsk&l, Beter {Ber),
naturforskare, filosof, f. 1732 (ej 1736),
studerade först vid Upsala högskola, der
han mycket påverkades af O.
Celsius d. ä. och Linné, samt begaf sig
1753 till Göttingen och väckte der
ett ganska stort uppseende, när han
1756, i en doktorsdisputation, Lubia
de principiis philosophue recentioris
(2:dra uppl. 1760), framställde
åtskilliga anmärkningar mot den vid
universitetet rådande wolfska
filosofien. Hemkommen, utsågs han till
ekonomie docent i Upsala. Men då
en af honom författad skrift, Tankar
om borgerliga friheten (1759, 2:dra
uppl. 1792), först af den filosofiska
fakulteten förbjöds att utgifvas som
akademiskt specimen (den var
ursprungligen skrifven på latin) och
sedan af kansli-kollegium åtalades
och seqvestrerades för de i densamma
uttalade frisinnade åsigterna, begaf
sig F. 1760 till Danmark. 1761 med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
