Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dog 1660 som professor honorarius!
i Heidelberg. F. var en bland de
störste kännare, som funnits, af de
klassiska språken. Hans förnämsta
verk äro Supplementa curtiana (1636)
och Supplementorum livianorum decae
(1649), hvilka bägge utgått i
åtskilliga upplagor. 1 Sverge
författade han åtskilliga disputationer (utg.
i Ups. 1643—51), orationer (utg.
Sami. 1652) och panegyriker. Han
skref älven latinska dikter, som likväl
ej hafva något högre poetiskt värde.
Friberg, Johan Otto,
vitterhets-i<Jkare, topograf, f. 1806, d. 1862
som f. d. rådhuskanslist, utgaf
Vårblommor af Carl Nord (1830) och
Malmö stads historia och beskrifning
från äldsta intill närvarande tid (1842).
Fribyggar-orden, ett 1787 i
Stockholm stiftadt literärt och
pedagogiskt sällskap, som torde hafva
upphört omkr. år 1800. Det utgaf
Journal för allmänna upplysningen och
sedeme (1796—98, upphörde med anl.
af den kungl. förordn. af d. 26 mars
1798) och Skrifter uppläste i
sällskapet F. B. (1799N ’ Ljunggren, “Sv.
vitt. h.“, d
Friei 1 • ’ ], Axel, äste-
tikr - t . ? ästetik vid
, • fattat en af-
. ,i:j . r m drama-
> • - • . r ’^s Magnus F
T. i Femsjö socken i
* 1811 student i Lund,
. magi8ter och s. å. docent
uiik, erhöll 1819 en för honom
-iskildt inrättad botanisk adjunktur,
fick 1824 professors titel, blef 1828
demonstrator i botanik, utnämdes
1834 till professor i praktisk
ekonomi vid Upsala högskola, utbytte
1851 denna befattning mot
professuren i botanik och tog 1859 afsked
som emeritus. 1821 blef han ledamot
af vetenskaps-akademien och 1847
en af de aderton i svenska akade-
Sami. af Fack-Zex. IV.
\ mien. Död 1878. F., som näst Linné
är Sverges ryktbaraste botaniker,
reformerade och utvidgade betydligt
kunskapen om svampar och
laf-var, framställde ett nytt naturligt
växtsystem och riktade den svenska
floran med en mängd nya bidrag.
Hans förnämsta arbeten äro: Systema
myedogieum (1821—32), som gjorde
epok i svampbeskrifniDgen,
Licheno-graphia europaa (1831), som hade
samma betydelse i fråga om lafvama,
och Flora scanica (1835—37), hvari
han första gången på hela växtriket
tillämpade sitt system, hvilket är
grundadt på naturalstrens inre
fränd-skapoch analogier, ej allenast på yttre
likheter. Till dessa verk sluta sig
åtskilliga kompletterings- eller
special-arbeten : Novitia flora suecica
(1814—23, 2:dra uppl. 1828),
Systema or bis vegetahilis (1825), Flora
hal-landica (1817—18), Lichenes Suecice
exsiccati (1818—27, jämte dithörande
Schedulcc critica), Herbarium normale
(1835—65, de tvänne första
fascik-larna utg. af H. H. Ringius), Elenchus
fungotwn (1828), Fundamenta
licheno-logica (1831), Epicrisis systematis
my-cologici (1838), Symbola ad historiam
hieraciorum (1848), Nova symbola
my-cologica (1851), Monographia
hymeno-mycetum Suecia (1863) m. fl. Bland
populära skrifter, som F. utgaf,
märkas särskild t hans Botaniska utflygter
(1843—64) och den förträffliga
be-skrifningen på Sveriges ätliga och
giftiga svampar (1860—66). Se skrifter
af J. Arrhenius (i Lefn. öf. sv. vet.
akad:s led.), K. R. Nyblom m. fl.
2. Bengt Fredrik F., den förres
slägting, zoolog, f. 1799, blef 1810
student i Lund, 1823 filos, magister,
1824 docent i naturalhistoria, 1827
medicine licentiat, 1828 docent i
anatomi samt 1831 tit. professor och
intendent vid naturhistoriska riksmuseet
i Stockholm. En kortare tid
tjenst-gjorde han som regementsläkare
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
