Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven såsom tonsättare,
företrädesvis såsom viskompositör, intog G. ett
mycket framstående rum. För öfrigt
var han en storslagen personlighet,
en mäktig ande, hvars inflytande på
den akademiska ungdomen och på
hela landets utveckling ej torde kunna
for högt uppskattas. Jfr arbeten af
A. Fryxell, J. Hellstenius, R. Hjäme,
S. A. Hollander, A. Nyblseus, K. J.
Villman m. fl.
3. Fer Adolf G., den förstnämdes
brorsons son, filolog, f. 1841, sedan
1872 adjunkt i franska och
italienska språk vid Upsala högskola, har
författat några smärre
språkvetenskapliga och literatur-historiska
uppsatser.
4. Karl Reinhold G. (af en tredje
gren), filosof, publicist, f. 1849, sedan
1876 docent i praktisk filosofi vid
Lunds högskola, sedan 1882 redaktör
for Ny svensk tidskrift, har författat:
Om prof. Heegaards “Mdrag til
spörgs-målet om filosofiens betydning og vccrdtl
(1879, i Nord. tidskr.), Hegelianism
och positivistn (1883, i Lunds univ.
årsskr.) m. ra. Dessutom har han
tillsammans med A. Nyblseus
redigerat de senare delarna af S. Grubbes
valda skrifter.
Geijerstam, Gustaf af, novellist,
kritiker, f. 1858, literatör i Stockholm,
har utgifvit tre samlingar berättelser:
Gråkalit (1882), Strömoln (1883) och
Fattigt folk (1884), äfvensom en
samling literatur-studier under titeln Ur
samtiden (1883), innehållande
karak-täristiker af åtskilliga bland Sverges
och Danmarks nyare författare.
Geisler, Johan Tobias,
vitterhets-idkare, f. 1683, d. 1729 som
mark-scheider i Falun, författade
åtskilliga dikter, som af hans samtida
värderades mycket högt. De utgåfvos
1866 af Hanselli. G. efterlämnade
äfven en öfversättning af Guarinis
Fastor Fido (otryckt).
GeitlFn, Gabriel, finsk lexikograf,
f. 1804, d. 1871 som professor
emeritus i Helsingfors och tillika
kyrkoherde, utgaf Skriföfningar i ryska
språket, med grammatikaliska citationer
och anmärkningar (1830, 2:dra uppl.
1842), Ryskt och svenskt handlexikon
(1833—34), Frineipia grammaticce
neo-persicee (1839—46), Hebraisk
grammatik jemte öfning sexempel för
begynnar e (1856), Beskrifning öfver k.
Alexander s-universitetets
muhammedanska myntsamling (1863, i Act. soc.
scient. fenn.) m. m. Se skrift af V.
Lagus.
Gellerstedt. 1. Johan Daniel G.,
botaniker, f. 1802, d. 1863 som prost
och kyrkoherde i Strängnäs stift,
utgaf Nerikes flora (1831, 2:dra uppl.
1852).
2. Fer Erik G., medicinsk
författare, f. 1815, d. 1881 som
professor vid Lunds högskola, utgaf
Bidrag till dm tuberkulösa lungsotens
noso-graphie och pathologie (1844), Några
ord om masksjukdom (1857) m. m.
Led. af vet. akad. 1859.
3. Albert Teodor G., skald, f. 1836,
blef 1864 ingeniör vid lots- och
fyrinrättningen och 1877 professor i
arkitektur vid tekniska högskolan. 1865
kallades han till agré och 1877 till
ledamot af konstakademien samt
utsågs 1881 till denna akademis
sekreterare och 1882 till intendent vid
Öfverintendents-ämbetet. Som skald
har G. gjort sig känd genom tvänne
samlingar stämningsfulla Dikter (1871
och 1881). Han är dessutom en
framstående arkitekt, aqvarellist och
et-sare samt har utgifvit några häften
studie-teckningar under titeln
Arkitektoniska fragmenter (1865—77)m. m.
Gellina, Arnliot, pseudonym for
O. P. Sturzen-Becker.
Genberg* 1. Faulus G., vältalare,
filolog, filosof, f. 1811, blef 1828 [-stu-]-] {+stu-
]+} dent i Lund, 1835 filos, doktor, 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
