Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gissler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> Han var äfven bekant som latinsk
| skald.
Gissler, Nils, naturvetenskaplig
författare, f. 1715, d. 1771 som
provinsialläkare och lektor i Härnösand,
sbref åtskilliga naturvetenskapliga
och ekonomiska uppsatser i
veten-skaps-akademiens handlingar. Led.
af vet. akad. 1748.
(jistrén, Jonas Henrik, medicinsk
författare, f. 1767, d. 1847 som tit.
professor och praktiserande läkare i
Stockholm, skref åtskilliga
värdefulla uppsatser i medicinska
tidskrif-| ter. Led. af vet. akad. 1804.
Gjödrik Björnson, pseudonym
for G. Bonde.
i Gjörvell {GiörveU), Karl Krist
of-! fer, samlare, publicist, f. 1731,
studerade i Lund och Greifswald, blef
1758 amanuens och 1764 vice
biblio-; tekarie vid k. biblioteket i
Stock-| holm, erhöll 1781 ständig
tjenst-; ledighet och fick 1795 afsked med
| en obetydlig pension. Underflere år
hade han deijämte en omfattande
bokhandelsafiar, i förening med en
ej obetydlig förlagsrörelse, hvilken
’ han dock skötte så oegennyttigt, att
den bragte honom själf på obestånd.
Död 1811. Utan att egentligen ega
någon ovanligare begåfning,
uträttade G. mycket för den svenska
bildningen och literaturen, dels såsom
literär anmälare och såsom
utgif-vare af inflytelserika periodiska
skrifter, dels såsom samlare och
utgif-vare af historiska urkunder. Han
var den förste, som i Sverge böljade
utbreda kännedomen om den rika
och själfständiga literatur, som under
1700-talets senare hälft blomstrade
opp i Tyskland. Bin
skriftställareverksamhet böljade han 1754, med
en samling Bref om blandade ämnen,
hvilka framkallade flere följ dskrifter.
Sin epokgörande publicistiska
verksamhet böljade han 1755, genom att
utgifva Sverges första kritiska tid-
skrift af betydenhet, Ben svenska
Mer-curius (1755—61 och 1763—65, se
Ek-holni), som vann en storartad
spridning och plötsligt gjorde G. till en
af våra mest framstående literära
personligheter. Bland hans tidningar
och tidskrifter märkas dessutom
följande: Svenska magazinet (1766), K.
bibliothekets tidningar om lärda saker
samt Tidningar om lärda saker (1767
—69), Politiske Aristarchus (1769—
70), Almänna tidningar (1770—72),
Nya almänna tidningar (1773),
Samlaren (1773—77, forts, af Stechau
1778), Nya lärda tidningar och
Stockholms lärda tidningar (1774—80),
Adressen (1775—76),
XJpfostringssäl-skapets tidningar (1781—90, med
växlande titlar) och Svenska archivum
(1790—93). Bland G:s öfriga
literära arbeten må nämnas: Stockholms
historiska bibliothek (1755),
Lefvemcs-beskrifningar och caracterer om stora
och namnkunniga människor (1755—
56), Svenska bibliotheket (5 delar, 1757
—61), Kon. Gustaf Adolphs ty ska
fälttag (1759—61), Förråd eller samling
af åtskilliga historiska, moraliska och
andra ämnen (1760), Nya svenska
bibliotheket (1762—63), Svenska
anec-doter (1768—69), Almänna bibliotheket
(1776—78), Historiskt lexikon (1788
—89), Kesebeskrifvaren (1791), Bet
lefvande Sverige (1796—98) och
Bref-vexling (1798—1810). Se skrift af
B. v. Beskow äfvensom Sami. utg.
för de skånska ländsk, hist. och
ar-keol. fören. af M. Weibull (III, s.
1—142) och tillägget till den nya
uppl. af Biogr. lex. (V).
Glas, Olof medicinsk författare,
f. 1812, d. 1880 som f. d. medicine
professor och öfverläkare vid nya
sjukhuset i Upsala, författade bl. a.
följande skrifter: Om periodisk
neu-ralgi i hjertat (1837), Be tuberculosi
pulmonum (1839), Några ord i den
medicinska frågan (1863) och Essai sur
la société royale des Sciences cPUpsal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
