Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roman. (1656, ny nppl. i Tyskland
1666) äfvensom utmärkta latinska
qväden (några utgifna af Hanselli
1866, en mängd förvarade i
Linköpings bibliotek). Se Fryxells ber. ur
sv. hist. d. XV.
2. Karl G., den förres son,
friherre, skald, d. 1694 som
generaldirektör för landtmäteriet, författade
erotiska dikter och epigram, som
röja ganska stor poetisk begåfning.
Hans vitterhets-arbeten utgåfvos 1838
af Lénström och 1866 af Hanselli.
En broder till honom, NiIs G.y gjorde
sig likaledes känd som
vitterhets-idkare.
Gripenstedt, Johan August,
friherre, vältalare, statsman, f. 1813,
blef 1827 student i Upsala, 1828
kadett, 1831 underlöjtnant och 1837
löjtnant vid artilleriet, tog 1846
af-sked från militärtjensten, kallades
1848 till konsultativt statsråd och
ntnämdes 1856 till finans-minister
samt tog 1864 afsked från sistnämda
befattning. Död 1874. G., som i
den politiska historien innehar ett
mycket framstående rum, var äfven
en af Sverges ypperste talare i
senare tider och författade åtskilliga
utmärkta tidningsartiklar. Hans
literära arbeten, hvilka företrädesvis
behandla ekonomiska och politiska
frågor, utgåfvos (1871—) 1872 under
titeln Tal, anföranden och uppsatser.
(Griphufyud), Algot Benediktsson,
på 1300-talet lagman i
Vestergöt-land, var en af de tre lagmän, som
utarbetade Magnus Erikssons landslag
(utg. 1862 af K. J. Schlyter, i Corp.
jur. sv. goth. an t.)
Grot, Jakob (Jakov Karlovitj), finsk
(rysk) historiker, filolog och
literatur-historiker, f. 1812, ryskt geheimeråd,
f. d. professor i Helsingfors, har på
svenska utgifvit följande arbeten:
Calender till minne af kejs.
Alexander-universitetets andra sectdarfest (1842),
Theoretisk och praktisk lärobok i ryska
språket (1848, 2:dra uppl. 1849) och
Handbok i ryska rikets historia (1850
—51). På ryska har han författat
utmärkta literatur-historiska arbeten
och åtskilliga skrifter rörande
skandinaviska förhållanden (bl a. en
uppsats om Katarina Las härkomst,
öf-versatt i Hist. bibi. 1880) m. m. samt
öfversatt bl. a. Tegnérs “Fritiofs saga“
i originalets versmått. 1880
promoverades han till filosofie hedersdoktor
vid Lunds högskola.
Grö till 8, Hugo (egentl. Huig de
Groot), holländsk lärd, som en längre
tid var i svensk tjenst. Han föddes
1583, blef redan 1599 juris doktor,
1601 den holländska republikens
hi-storiograf och 1613 syndikus i
Rotterdam, men invecklades kort
der-efter i de politiska och religiösa
stridigheterna, med den påföljd att han
häktades och dömdes till
lifstidsfan-gelse. Efter att hafva lyckats
rymma ur fångenskapen, flydde han till
Paris, der han af Richelieu erhöll
ett årligt understöd, och 1634 trädde
han i svensk tjenst som minister vid
franska hofvet. Han dog 1645, sedan
han nyss förut lämnat sin befattning
som minister. G. var en af sin tids
mest framstående personligheter, inom
literaturen märklig både som teolog,
språkforskare och latinsk skald samt
framför allt som rättslärd. Hans
yppersta arbete: De jure belli et pacis
(1625), väckte ett oerhörd t stort
uppseende och blef utgångspunkten för
hela den nyare rättsfilosofien.
Der-näst ypperst är hans afhandling De
verit ate religionis christian a (1622).
Bland hans öfriga skrifter märkas: De
antiqvitate reipublicae batavicce (1610),
Toemata (1617), Annates et historia
de rebus belgicis (1657), Opera
theolo-gica (1679), en samling Epistola (1687)
och Epistola inedita (1806). Hans
bref behandla företrädesvis svenska
förhållanden.
Grabb, Nils Nilsson, pietistisk teo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
