Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förres son, astronom, f. 1841, blef
1857 student i Helsingfors, 1860
filos, magister, 1862 filos, licentiat,
s. å. docent i astronomi, 1863 filos,
doktor och s. å. astronom i Pulkova
samt kallades 1871 till Stockholm,
såsom vetenskaps-akademiens
astronom med professors titel. Led. af
vet. akad. 1872. G. räknas bland
nutidens förnämste astronomer samt
har utgifvit flere skrifter, delvis af
epokgörande betydelse:
Untersuchungen über die Constitution der atmos•
phäre und die Strahlenbrechung in
derselben (1866 och 1868), Studien auf
dem gebiete der stih’iingsthcorie (I. 1871),
Framställning af astronomien i dess
historiska utveckling och på dess
nuvarande ståndpunkt (1874), Recueil de
tables des développcments numériques a
employer dans le calcul des
perturba-tions des cometes (1877), Über die bahn
eines materiellen punktes (1879),
Versuch einer mathematischen théorie zur
erklärung des lichtwechscls der
veränderlichen steme (s. å.),
Undersökningar af teorien för himlakropparnes
rörelser (från 1881) m. m. Som
vetenskapsakademiens astronom utger han
Astronomiska iakttagelser anställda på
Stockholms Observatorium.
Gyldenklon (förut Gylle),
Anders, lärd, f. 1602, d. 1665 som f. d.
landshöfding och f. d. president i
pommerska regeringen, utgaf som
professor åtskilliga akademiska
disputa-tioner, orationer, verser och
politiska uppsatser.
Gyldenstolpe. 1. Mikael Olai G.
(förut Vexionius, adlad 1650), lärd,
f. 1609, blef 1627 (1. 1626) student
i Upsala, 1632 filos, magister, 1636
tjensteman i riksamiralens kansli,
1638 skolrektor i Växiö, 1640
professor i politik och historia vid Åbo
högskola, 1647 tillika professor i
juridik, 1657 assessor i hofrätten, dock
först efter att hafva läfvat lämna sin
professur (hvilket skedde 1658), samt
1667 häradshöfding, först i
Bohuslän och sedan i Österbotten. 1650
utnämdes han till juris doktor. Död
1670. G. var en af de lärdaste män,,
som fuunits i Sverge, och han
ut-öfvade, förnämligast genom sitt
muntliga föredrag, ett stort inflytande på
den vetenskapliga odlingen i landet.
Hans skrifter behandla historia,
juridik, filosofi, klassiska språk och
teologi. Märkligast bland dem äro:
Biscursus poUticus de prudentia tum
legislatoria tum política seu civili (1642,.
hvilket arbete var den första i
Finland tryckta bok och den första i
Åbo ventilerade akademiska
afhand-ling), PoUtica prmcepta ad st atum
im-perii gothico-svetici accommodata,
do-mesticisque passim exemplis illustrata
(1647; ny tillökt upplaga 1657,
under titeln M. Gyllen-Stolpens política,
ad modemum imperii sveo-gothici
sta-tum accomodata o. s. v.) samt Epitome
descriptionis Suecia, Gothice,
Fennin-giw et subjeetarum provinciarum (1650,.
ny uppl. 1726). Nämnas må
dessutom : Synopsis (¡economice o. s. v.
(1645), Fascículos quaestionum
ethica-rum nobiliores attingens controversias
(1646—53, med titeln Philosophice
practica o. s. v. 1653), Ethices prcecepta
cum controversiis iUustrioribus brevissime
eoaretata (1646), Collegium ethieum
(1647—49, ny uppl. 1655), Be juris
prudentia in genere o. s. v. (1648), och
en samling juridiska af handlingar
under titeln Fascículos jurídicos
(1651). Se Lidéns katalog.
2. Daniel G., den förres son,
historiker, f. 1645, d. 1691 som
häradshöfding, utgaf Norlandz erönika
och beskriffning (1670), som
innehåller Hugo Grotii företal till goternas
historia, utdrag af äldre författares
omdömen om Sverge samt isländaren
Ungmans öfversättning af Snorre
Stur-lassons konungasagor.
3. Nils Filip G., den förres
brorsons son, grefve, f. 1734, d. 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
