Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en af rikets herrar, kallades
1789 till ledamot af svenska
akademien, men har for öfrigt ej den
ringaste betydelse for vår literatur. Hed.
led. af vitt. akad. 1799.
Gyllenborg. 1. Jakob G., (förut
WoUimhaus), grefve, vitterhets-idkare,
f. 1648, d. 1701 som kungligt råd,
skref i sin ungdom åtskilliga
tillfäl-lighets-dikter, af hvilka en finnes
intagen i Hansellis samling. Jfr
skrift af F. M. Franzén.
2. Olof G., den förres son, grefve,
vitterhets-idkare, filosof, f. 1676, d.
1737 som landshöfding i Nyköpings
län, författade några skaldestycken
och smärre prosaiska uppsatser samt
utgaf månadskriften Skuggan af den
döda Argus (1735), ett slags
fortsättning af Dalins berömda tidning. Hans
vitterhetsarbeten utgåfvos af
Han-selli 1863.
3. Karl G\, den förres broder,
grefve, vitterhets-idkare, politiker, f.
1679, d. 1746 som kansli-president,
öfversatte från engelskan Racines
tragedi Andromache eller ett ömt
tno-ders-hierta (1723) och komedien En
bättrad viU-hiema och en trogen
vän-skap (s. å.) samt författade komedien
Svenska sprätt höken (uppf. 1737, tr.
1740 och 1861; efter en fransk idé),
tvänne politiska uppsatser på
engelska (1714 och 1716), en på franska,
kallad La crise du nord ou reflexions
sur la politique du czar (1717), några
tal m. m. G. är i den politiska
historien märklig såsom hattpartiets
förste erkände chef. Såsom kansler
för högskolorna i Lund (1728—39)
och Upsala (1739—46) inlade han
stor förtjenst om vetenskapens
främjande här i landet. Hans
vitterhetsarbeten utgåfvos af Hanselli 1863.
Se skrift af O. Celsius d. y.
4. JElisabet G. (fodd Stierncrona)f
den förres svägerska, f. 1714, d. 1769,
gift 1729 med presidenten grefve
Fredrik G., utgaf En svensks tan-
kar öfver d. 22 juni 1756 (1756),
det vidlyftiga uppbyggelseverket
Maria bästa del (1756—60, 2:dra uppl.
1861—65, anon. öfvers.) m. m.
5. Henning Adolf G., den förras
svågers son, grefve, talare, f. 1713,
d. 1775 som f. d. riksråd, författade
några tal och ett par akademiska
af handlingar.
6. Gustaf FredHk G., den förres
kusin, grefve, skald, f. 1731, inskrefs
1747 som student i Upsala och 1748
i Lund (hvars siste “rector illustrisu
han var, 1750), blef 1751 registrator
i justitie-revisionen, erhöll 1762
kammarråds titel samt utnämdes 1774
till kansliråd och 1787 till ledamot
af nummerlotteri-direktionen. Från
1756 till 1762 tjenstgjorde han som
kavaljer hos kronprinsen Gustaf
(sedan Gustaf III), och en längre tid
var han bankofullmäktig. 1773
kallades han till ledamot af
vitterhetsakademien, och 1786 utsågs han till
en af de förste ledamöterna af
svenska akademien. Död 1808.
Tillsammans med Creutz, sin
förtrogne vän och Bkaldebroder, slöt G.
sig redan i böljan till fru
Norden-flychts vittra krets, intogs i
sällskapen Tankebyggar-orden och Utile
dulci samt fick sina forstlingsdikter
införda i de vitterhets-samlingar, som
utgåfvos af sistnämda sällskap. Han
skref efter mönstret af den s. k.
franska smaken, som då beherskade
Europas vitterhet, och jämte Creutz
bragte han denna smak till väldet
äfven inom den svenska literaturen
samt anses derför jämte sin vän hafva
öppnat det gustavianska
tidehvarf-vet. Ehuru i grund och botten
mycket känslig, full af hänförelse och
med rik fantasi, framstår han i sina
dikter som en nyktert förståndig,
nästan prosaisk och kall natur, mer
retorisk än poetisk. Framför allt
korrekt, lät han pedantisk hänsyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
