Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till formens regelmässighet alltför
ofta lägga band pä känslan och
fantasien, och endast kärleken till naturen
och fosterlandet förläna stimdom hans
dikter prägeln af poetisk ingifvelse.
Hans flesta arbeten äro af didaktiskt
innehåll. Mest bekant blef han
genom sina med Lafontaine till
förebild skrifna Fabler, hvilka i sitt slag
tillhöra det bästa inom vår literatur.
Hans största verk är den episka
hjeltedikten Taget öfver Balt (1785,
2:dra uppl. 1800), der han i tidens
smak infort en mängd allegoriska
figurer såsom handlande personer.
Hans natursinpe framträder vackrast
i diktcykeln Årstiderna. Af sina
samtida prisades han mycket för sina
filosofiska dikter: Menmskam nöjen,
Menniskans elände, Ode till naturen,
Ode öfver själens styrka m. fl. samt
framför allt for den satiriska dikten
Verldsförakt aren, hvilken han också
själf betraktade som sitt mästerstycke.
Med mindre framgång försökte sig
G. på dramatikens område. Hans
teaterstycken, hvilka lida brist på
motivering och dramatiskt lif,
utgöras af: komedien Det nya herrskapet
(1773), skådespelet Birger jarl (1744),
hvartill planen uppgjorts af Gustaf
III), det lyriska skådespelet Sveas
högtid (s. å.), tragedien Sune jarl
eller Sverkers död (1783) och den
heroiska dramen Fenelope (uppf. 1791).
På sin ålderdom författade och
omarbetade G. flere salm er, bland
hvilka åtskilliga intogos i den
svenska salmboken. Sina ästetiska
åsigter framlade han i uppsatsen
Försök om skaldekonsten (1798).
Arbeten af G. äro utgifna under
följande titlar: Vitterhets-arbeten af
Creutz och Gyllenborg (1795, 2:dra
uppl. 1812), Senare vitterhets-arbeten
af G. (oder, inträdestal och fabler,
s. å.; fablerna upplefde en ny
upplaga 1828) samt Theaterstycken (1797).
Jfr skrifter af F. M. Franzén och
K. G. af Leopold samt våra större
literaturhistoriska Verk.
Gyllengranät, Karl August
Burkard, friherre, historiker, f. 1787, d.
1864 som f. d. amiral och f. d.
statsråd, utgaf Sjöbigshistorien i
sammandrag (1837) och Sveriges
sjökrigshistoria i sammandrag (1840).
Gyllen grip, Gabriel Gabrielsson,
friherre, topograf, f. 1687, d. 1753
som tit. president och landshöfding
i Vesterbotteiis län, efterlämnade i
manuskript en af Tuneld begagnad
Beskrifning öfver Lappland m. m.
Gyllenhaal, Leonard, entomolog,
f. 1752, d. 1840 som f. d. major,
utgaf flere för noggranhet och
fullständighet utmärkta entomologiska
arbeten: lnsecta suecica (4 delar 1808
—27), en mängd artbeskrifningar i
Schönherrs “Genera et species
cur-culionidum“ m. m. Led. af vet.
akad. 1809.
Gyllenhjelm, Karl Karlssoti,
friherre, historisk författare, f. 1574,
d. 1650 som riks-amiral, skref en
själfbiografi på vers äfvensom
berättelser om Sigismunds ankomst till
Sverge, om slaget vid Kokenhusen
och om belägringen af Wolmar samt
utgaf i öfversättning Konung Davidz
psaltare (tr. 1650). Under de tolf
år, som han i egenskap af
krigsfånge forsmäktade i en osund polsk
fängelsehåla, författade han ett
arbete med titel Schola captivitatis (tr.
1632). Han var oäkta son af Karl IX.
Gyllenkrok {GyUenkrook), Axel,
friherre, memoar-författare, f. 1665,
d. 1730 som generallöjtnant och
landshöfding i Göteborgs län, efterlämnade
en värdefull Berättelse om Karl XIJ:s
uppbrott utur Saxen samt hvad under
Jtans fälttag till Foltava, jemväl hvad
i dess belägring och dereftcr uti
Foltava balalj förefallit (tryckt i Fants
Handl. till uppl. af sv. hist.). En
sonsons son till honom var den som
mäcenat bekante öfverste-kammar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
