Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattare, f. 1821, medicine doktor,
sedan 1873 medicinalråd, har utgifvit
en omarbetning af Hartmans
Husläkaren (1872), Helsan framför allt!
handbok i helso- och sjukvårdslära
(1884—85), en mängd större
tidskrifts-uppsatser, ämbetsberättelser m. m.
Halling, Karl Kristian,
memoarförfattare, f. 1790, d. 1851 som
borgmästare i Malmö, efterlämnade en
samling Minnen (tr. 1877—80, i
Sami. utg. for de sk. ländsk, hist.).
Hallman* 1. Johan Göstaf H.
Göstafssony skald, historiker, f. 1701(7),
d. 1757 som teologie doktor och
kyrkoherde i Stockholm, utgaf en
mängd vittra och historiska arbeten.
Bland de förra märkas: Sunda
sell-hets reglor (1727, 2:dra uppl. 1778),
Minne af. .. Bata-älten (1734), Polska
kongars saga och skald (1736, en
versifierad öfversigt af Polens historia)
och sorgespelet Erik och Valdemar
(utg. af Hanselli 1875), som röjer en
särdeles betydande dramatisk
förmåga. Bland hans historiska
arbeten märkås The tvenne bröder . .. Oluff
PetriPhase,. .. Lars Petrihin gamle,...
til lefweme och wandel beskrifne (1726)
och Beskrifning öfver Kiöping (1728),
hvilka blifvit kallade mästerstycken
för sin tid. Han utgaf äfven
predikningar, som länge voro högt
värderade, och skrifter i praktiska
sociala frågor m. m. Den ryktbara
visan om Elisif tros numera
likaledes vara författad af H., som 1732
offentliggjorde densamma med det
tillägget, att den härrörde från
medel-tids-biskopen Nils Hermansson i
Linköping.
2. Karl Israel H.y den förres son,
skald, en af “Bellmans fränder“, f.
1732, studerade vid Upsala högskola,
hvarunder han 1751 väckte
uppmärksamhet genom ett tal öfver
kröningen, samt inskrefe 1752 som
auskul-tant i bergskollegium, hvarifrånhan
slutligen erhöll afsked som kanslist.
Död 1800, efter att hafra egnat sista
delen af sitt lif nästan uteslutande
åt ordensväsendet och sällskapslifvet.
Redan under frihetstiden uppträdde
H. som författare till en mängd
parodiska tal och qväden (Elegi eller
sorgeqcäde öfver den afdankade
plumen m. fl.), men först efter
revolutionen 1772 böljade han det slags
författarskap, som förskaffat honom
ett framstående namn i litera
turhistorien : det dramatiska. Den
uppstyltade texten i de under Gustaf
lll:s regering uppförda operorna
parodierades af honom pä ett mycket
qvickt och träffande sätt i Caspcr och
Dorotea (1775), Skeppar Polf (1778)r
Petis och Télée (1779) samt
Donner-pamp (1782), hvilka stycken med
stormande bifall spelades på
Humle-gårdsteatem och sedan gjorde sin
rund i landsorten. Af mera
origi-nelt ursprung voro de burleska
pje-serna Finkel eller det underjordiska
bränvinsbrännenet (1776), Finkels
pa-rentationsakt (1777) och Bousaronerne
eller det skal nagon ordsak ha (1778),
hvilka också derför ega större
intresse för eftervärlden. Utom dessa
dramatiska arbeten författade H. det
allmänt bekanta folklustspelet
Tillfälle gör tjufven (1783, sannolikt
efter en af G. M. Armfelt uppgjord
plan) samt operorna Hero och
Lean-der och Echo och Narcissusy hvilka
bägge till största delen gått
förlorade. Det satiriska
tillfallighets-skämtet La désertrvee eller
rymmer-skan (1786) anses ock vara författadt
af honom. H. skref dessutom en mängd
parentationer, bacchanaliska dikter
m. m., som upplästes i de halft vittra
samfund, hvilkas själ han varunder
de sista åren af sin lefnad: Augusti
samhälle, Grekeme och Par Brioole.
Hans Skrifter utgåfvos af J. M.
Stjern-stolpe (1820, 2:dra uppl. 1837—38)r
och hans Samlade skrifter af
Hanselli (1853), men bägge dessa upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
