Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallonlöf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Henning Ludvig Hugo H., den
fbrres son, grefve, militär-författare,
minnestecknare, f. 1814, blef 1828
student i Upsala, tjenstgjorde derefter
dels vid armén, dels i kansliet och dels
vid hofvet, utnämdes 1852 till
lands-höfding i Östergötlands län, 1858
till konsultativt statsråd, 1859 till
ecklesiastik-minister och 1861 till
svensk minister i Kjöbenhavn samt
var från 1864, då han lämnade denna
befattning, envoyé i disponibilitet,
tills han 1879 erhöll afsked med
pension. För öfrigt har han spelat
en stor roll i vårt parlamentariska
och kommunala lif. Alla våra vittra
och lärda samfund hafva kallat
honom till sin ledamot. 1839—43 var
han sekreterare i
krigsvetenskaps-akademien, och 1874—81 förestod
han sekreterare-befattningen i
svenska akademien, som invalt honom
1856. År 1872 utnämdes han till
kansler vid universiteten. 1868
promoverades han till hedersdoktor i
filosofiska fakulteten vid Lunds och
1879 i juridiska fakulteten vid
Kjö-benhavns högskola. Sedan 1881, då
han till följd af rykten om
förfalskningar måste lämna sina många
befattningar och äreställen, har han
vistats utrikes. Hans vigtigare
literära arbeten äro: Tankar rörande
mi-litär-un dwvisnwgen (1842), Af handling
otn krigsmaktens och krigskonstens
till-stånd i Sverige under konung Gustaf
II Adolfs regeiing (1846, i vet.
akad:s handl.), Kriget i Tyskland år
1866 (1869), Några betraktelser i
anledning af kriget mellan Frankrike
och Tyskland 1810 (1871), Frankrike
och Tyskland åren 1866—74 (1877)
samt minnesteckningar öfver K. D.
Skogman, K. De Geer, J. A.
Hart-mansdorff, K. G. Rehnsköld, J. N.
Tersmeden, J. De la Gardie m. fl.
Nämnas må dessutom en i få
exemplar utgifven skrift, Lif v et efter
döden, betraktelser af en lekman (1867,
tr. som handskrift). 1837—39 utgaf
H. (till en böljan i förening med
O. Pettersén) BibUothek för
krigshistoria och krigskonst.
5. Gustaf Axel Knut H., den
förres kusin, grefve, rättslärd, f. 1831,
blef 1848 student i Upsala, 1855
juris kandidat, 1858 docent i
juridiska fakulteten, 1859 adjunkt samt
1862 professor i administrativrätt och
national-ekonomi vid Lunds högskola.
1866—70 redigerade han Nordisk
tid-skHft för politik, ekonomi och litteratur.
För öfrigt har han utgifvit: Om
politiska ekonomiens utveckling och
begrepp (1858), Om ägofHd ef tet’ svensk
lag (1859), Om penningar och kredit
(1861), Om arbetsklassen och
arbetareföreningar (1865), Öfversigt af
stats-inkomsternas olika slag (1874) m. fl.
Hammar. 1. August H,
läro-boks-författare, f. 1826, kyrkoherde
i Lunds stift, f. d. skolrektor i
Helsingborg, har utgifvit
Theoretisk-praktisk lärobok i engelska språket
(1861) 31. m.
2. AJce Karl Vilhelm H.,
statistiker, f. 1830, d. 1872 som
bokförläggare i Stockholm, utgaf
Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver
Sverige (1858—65, i förening med
andra personer) m. m.
Hammarberg, Henrik,
vitterhets-idkare, f. 1686, d. 1768 som
president i svea hofrätt, utgaf anonymt
en rimmad tvåakts-komedi, Dm
beständiga herdinnan (1741) <n. m.
Hammardalll, Johan Gustaf, finsk
kemist och publicist, f. 1817, d. 1849
som apotekare och direktör för
tekniska realskolan i Vasa, utgaf De
första grunderna uti kemien (I, 1847)
samt följande periodiska skrifter:
Svenske patrioten (1843—44),
Tekno-logen (1845—48) samt Tidning för
landtbrukare och näHngsidkare (1849,
tills, med N. H. Pinello).
Hammargren, Erik TulUus,
handbok sförfattare, f. 1814, kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
